Hoppa till innehållet

Sida:Norlind Svensk musikhistoria 1918.djvu/79

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

70

22 notböcker, varav 5 tryckta i Breslau, 5 franska band, 10 handskrivna böcker och 2 lutböcker. Av Eriks hand hava vi några notuppteckningar under fängelsetiden inskrivna i konungens exemplar av Antoni Sabellici Opera och Strabos De situ orbis. De i Sabellicus äro nästan oläsliga, i Strabo kunna vi däremot tydligt särskilja början av en 8-stämmig komposition. Huruvida någon orginalkomposition av Erik XIV här skulle föreligga, blir svårt att avgöra. Att han emellertid uppträtt som kompositör, veta vi av flera historiska vittnesbörd. Vid konungens intåg i Stockholm d. 3 Juni 1568 förordnas, att “spelmännen ock sångarna skola vara både på triumfbågen, desslikes annorstädes i husen, där hans Kunglig Majestät framdrager, skall ock synnerligen den psalm figureras, som Kunglig Majestät själv har komponerat“. Enligt Johan Scheffer (Svecia litterata s. 48) har Erik komponerat musik för fyrstämmig kör till de båda psalmerna “In te domine speravi“ och “Cor mundum crea in me Deus“. Under konung Erik ökades hovkapellet i betydlig grad, så att det kom att omfatta 3 cantores, 6 italienska “fiddlare“ och 16 andra intrumentister. Ledare för kapellet var under första tiden fortfarande Blasius Fischer. Under senare tiden innehade Jörgen Heyde denna post. Särskilt framstående voro de kungliga Cantores. Högsta anseendet åtnjöt Johan Paston. Han härstammade från Holland, hade sjungit i sachsiska hovkantoriet i Dresden samt därifrån 1556 begivit sig till Danmark, varest han några år åtnjutit hovets synnerliga ynnest och hade värdigheten av kapellmästare över konungens “figural- och koralsång“. Han benämndes i Danmark “kunglig musiker och komponist“. Efter konung Kristian III:s död 1559