II.
OM ÄN PLATSEN i Würtzburg var ringa avlönad, erbjöd den stora möjligheter för en ung kompositör att lära känna den praktiska sidan av en musikalisk teaterverksamhet. Meyerbeers »Robert av Normandie» och Marschners »Vampyren» gåvos denna säsong, och Wagner fick tillfälle att vara med om inövningen. För »Vampyren» skrev han till och med ett litet musikinlägg. Under sommarferierna fick han rikligt tillfälle att ägna sig åt komposition och skrev nu sitt första sceniska verk både i text och musik: »Die Feen». Ämnet är av samma art som »Undine»: En fé vill offra sin egenodödlighet för att få mänsklig gestalt. Hon älskar en man, som lovat henne sin tro, men då han skall utföra en del svåra verk för att bevisa sin kärlek, ligger han under, och féen förvandlas till en sten. Han sjunger då så bevekande sin klagan, att fékungen förbarmar sig över honom och för honom till féernas värld och gör honom odödlig. Här har Wagner således för första gången gripit ett ämne ur folksagan. E. T. A. Hoffmann synes ha lett honom till att just söka detta ämne. I novellen »Die Serapiansbrüder» hade denne rekommenderat som lämpligt operastoff en »favola teatrale tragicomica»
