Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/125

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

på den åttonde dageu kom- mo de för att omskära bar- net, och de kallade honom, efter hans faders namn, Sakarias.

Då svarade hans moder 

och sade : Ingralunda ; utan han skall heta Johannes.

Och de sade till henne : 

I din slttkt är ingen, som har det namnet ;

och de tecknade åt hans 

fader, hvad han ville att han skulle heta.

Och han iiskade en liten 

tafla och skref dessa ord : Johannes är hans namn. Och alla förundrade sigr.

Och strax öppnades 

hans mim och hans tunga, och han talade, lof vande Gud.

Och fruktan kom öf ver 

alla deras grannar, och ryk- tet om allt detta gick ut öfver hela Judéens t)ergs- bygd;

och alla, som hörde det, 

lade det på hjärtat, sägan- de : Hvad månde väl varda af detta barn? Och Her- rens hand var med honom.

Och Sakarias, hans fa- 

der, vardt uppfylld med den Helige Ande, profete- rade och sade:

Lofvad vare Herren, 

Israels Gud, att han har besökt och förlossat sitt folk («8) Lok. 2, 90 f . (70) Pb. 132, 17. Jer. 28, 6 f. (72) Jer. 31. Jtt f. 1 Voa. a, 16. Ps. 106, 8 f . (75) 1 LUKAS, 1.

och upprättat åt oss 

frälsningens horn i sin tjä- nare Davids hus,

såsom han har talat ge- 

nom sina heliga profeters mim ifrån fordom tid.

att han skulle frälsa oss 

från våra ovänner och ur al- la deras hand, som hata oss,

och göra barmhärtighet 

med våra fäder och min- nas sitt heliga förbund,

den ed han har svurit 

vår fader Abraham, att gifvaoss,

att vi, frälsta ur våra 

ovänners hand, må tjäna honom utan fruktan

i helighet och rättfär- 

dighet inför honom i alla våra dagar I

Och du, barn, skall kal- 

las den Hikstes profet, ty du skall gå framför Her- rens ansikte för att bereda hans vägar,

till att gif va hans folk 

frälsningens kunskap till deras synders förlåtelse,

för vår Guds innerliga 

barmhärtighets skuU, ge- nom hvilken en 8olupi>- gång från höjden har be- sökt oss

till att skina öfver dem, 

som sitta i mörker och dö- dens skugga, för att styra våra fötter in på fridens väg.

Och barnet växte upp 

Petr.1,16. (7«) Mal. 8,1. (TT) Lnk. 3, 3. (78) Mal. i. 2. (79) Es. 9, 2. ét, 7. 60, 1. (W) Lak. 2, 10. 131