Sida:Normalupplagan (1911).djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
MATTEI, 5.

mångahanda sjukdomar och plågor, och besatta och månadsrasande och lama, och han botade dem. Mark. 1, 28.

25 Och honom följde mycket folk ifrån Galiléen och Dekapolis och Jerusalem och Judéen och fr&n andra sidan Jordan. Mark. 3, 7. Luk. 6, 17.

5 KAPITLET.

Jesu bergspredikan.

Vers. 112 Ev. Alla Helgons dag, v. 1316 Högm. 1 årg. samma dag, v. 1719 Högm. 1 årg, 6 S. e. Trefald., v. 2026 Ev. och 2742 Högm. 2 årg. samma S., v. 4348 och 6 kap. 14 Högm. 1 årg. 13 S. eft Trefald.

1 Och när han såg folket, steg han upp på berget; och när han hade satt sig, gingo hans lärjungar fram till honom.

2 Och han öppnade sin mun, lärde dem och sade:

3 Saliga äro de i anden fattiga, ty dem hörer himmelriket till. Luk. 6, 20 f.

4 Saliga äro de bedröfvade, ty de skola blifva hugsvalade. Es. 61, 2.

5 Saliga äro de saktmodiga, ty de skola ärfva jorden. Ps. 37, 11.

6 Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdigheten, ty de skola blifva mättade. Es. 55, 1 f . Joh. 6, 35.

7 Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall ske barmhärtighet. Jak. 2, 13.

8 Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud. Ps. 24, 4. 1 Kor. 13, 12. Ebr. 12, 14 1 Joh. 3, 2.

9 Saliga äro de fridstiftande, ty de skola kallas Guds barn.

10 Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighetens skull, ty dem hörer himmelriket till. 2 Tim. 2, 12. 1 Petr. 3, 14.

11 Saliga aren I, när de försmäda och förfölja eder och, ljugande, säga allt ondt mot eder för min skull. 1 Petr. 3, 14. 4, 14.

12 Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmeln; ty sammalunda hafva de förföljt profeterna, som voro före eder. Matt. 23. 34. Ap. G. 5, 41. 7, 52.

13 I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, hvarmed skall man salta det? Till intet duger det mer, om icke till att utkastas och nedtrampas af människorna. Mark. 9, 50. Luk. 14, 34.

14 I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger på ett berg; 2 Kor. 4, 6. Fil. 2, 15.

15 icke heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset. Mark. 4, 21. Luk. 8, 16. 11, 33.

16 Så lyse edert ljus Inför människorna, att de må se