LUKAS, 13. Kvinna, du ttr fri ifr&n din vanmakt.
Och han lade händerna
på henne, och strax reste bon sig upp och prisade Gud.
Men synagogförestån-
daren, hvilken det förtröt, att Jesus botade på sabba- ten, svarade och sade till follcet: Sex dagar ttro, på hvilka man bör arbeta. Kommen därför på dem och låten bota eder och . icke på sabbatsdagen.
Då svarade Herren ho-
nom och sade : Skrymtare, löser Icke hvar och en af eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder dem bort och vattnar dem?
Och denna, som är en
Abrahams dotter, hvilken Satan har hållit bimden, se, nu i aderton år, borde bon icke lösas från denna boja på sabbatsdagen ?
Och då han sade detta,
blygdes alla hans motstån- dare, och allt folket gladde 8ig öfver alla de härliga gärningar, som gjordes af honom.
Och han sade: Hvad
är Guds rike likt, och hvar- vid skall Jag likna det ?
Det är likt ett senaps-
kom, som en man tog och sådde i sin örtagård; och Luk. 6, 7 f.
- i9) Matt. 13,
' (21) Hafet
(14) 8 Mo«.10.9.
14. 3 f. Jota. 7, 28. (1 30 f . Maak. 4. 90 f. det Växte och blef ettston träd, och himmelns fåglar byggde sina nästen på dess kvistar.
Och åter sade han : Vid
hvad skall Jag likna Guds rike? ^ Det är likt en surdeg, hvilken en kvinna tog och blandade i tre mått mjöl, till dess alltsamman blef syradt.
Och han färdades från
stad tlU stad och från by till by och lärde och tog vägen åt Jerusalem.
Och någon sade till ho-
nom: Herre, äro de få, som varda frälsta? Och han sade tUldem:
Kämpen för att kom-
ma in genom den trånga porten; ty många, säger Jag eder, skola söka att inkomma och skola dock icke kunna det.
Sedan husbonden bar
stått upp <x;h stängt dör- ren, och I hafven begrynt att stå utanför och klappa på dörren, sägande: Herre. Herre, låt upp för oss, så skall han svara och säga till eder: Jag känner eder icke, hvarifrån I aren.
Då skolen I begynna
säga: Vi hafva ätit och druckit inför dig, och du har lärt på våra gator.
Och han skall säga:
,38. (94) Matt. 7, 13. (86) Matt. 7, 21 f. 25, U f .
