Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/175

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

LUKAS, 18. detta, sade han till honom: Ett fattas dig ttnnu. Sälj allt hvad du har och utdela åt de fattiga, och du skall fä en skatt i himmeln, och kom och följ mig.

Och då han hörde det- 

ta, vardt han djupt be- dröfvad, ty han var myc- ket rik.

Och då Jesus såg, att 

han vardt djupt bedröf- vad, sade han : Huru svårt Kr det icke för dem, som haf va tfgodelar, att kom- ma in i Guds rike I

Ty det är lättare, att 

en kamel går genom ett nålsöga, än att en rik kom- mer in i Guds rike.

Då sade de, som hörde 

det: Hvem kan då varda frälst?

Och han sade : Det som 

är omöjligt för människor, det är möJUgt för Gud.

Då sade Petrus : Se, vi 

hafva öf vergif vit allt och följt dig.

Och han sade till dem : 

Sannerligen säger jag eder : Ingen är, som har öf vergif - vit hus eller föräldrar eller bröder eller hustru eller barn för Guds rikes skull,

som icke skall få mång- 

faldigrt igen i denna tiden, och i den tillkommande världen evigt lif . (84) 1 Tim. 6. 9, 10. (87) Jer. 88, 17. Sak. 8, «. Luk. 1, 37. (88) liaU. 19, 87 f. M&rk. 10, 88 f . Lok. 5, 11. (81) Matt. 80, 17 f.

Då tog han till sig de 

tolf och sade till dem : Se, vi gå upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som är skrifvet genom profeterna om Människo- sonen :

ty han skall antvardas 

åt hedningarne och begab- bas och skymfas och be- spottas,

och sedan de hafva giss- 

lat honom, skola de åM& honom, och på tredje da- gen skall han uppstå igen.

Och de förstodo intet 

häraf, och detta tal var dem fördoldt, och de fat- tade icke, hvad som sades.

Och det begaf sig, att 

när han kom nära Jeriko, satt en blind vid vägen och tiggde.

Och när han hörde fol- 

ket gå förbi, frågade han, hvad detta kunde vara;

och de berättade för 

honom, att Jesus från Na- saret gick förbi.

Då ropade han och sade: 

Jesus, Davids son, f örl)ar- ma dig öf ver mig I

Och de, som gingo för- 

ut, näpste honom, att han skulle tiga, men han ropade mycket mer: Davids son, förbarma dig öf ver mig !

Då stannade Jesus och 

befallde, att han skulle le- Mark. 10. 88 f. Luk. 9, 88. 17, 26. 24, 7, 86 f . (38) Lak. 88, 1. Job. 18, 28. (36) Matt. 80, 89 f. Mark. 10, 4fi f.