LUKAS, 22.
Och när stunden var
inne, satte han sig till bords och de tolf apostlar- ne med honom,
och hem sade till dem :
Jagr bar högeligen åstun- dat äta detta päskalam med eder, förrän jag lider ;
ty jag säger eder, att
Jag icke mer skall äta där- af, förrän det varder f ull- komnadt i Ouds rike.
Och han tog en kalk,
tackade och sade: Tagen honom och skiften eder emellan:
ty jag säger eder, att
jag icke skall dricka af vin- tiädete frukt, förrän Guds tOdb kommer.
Och han tog ett bröd,
tackade och bröt det och gaf dem, sägande: Detta Ir min lekamen, som för eder varder utgrifven. Gö- ron detta till min åmin- nelse.
Sammalunda tog han
ock kalken efter måltiden, sägande: Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod, som för eder varder utgjutet.
Dock se, min förrädares
hand är med mig på bor- det.
Och Människosonen
går bort, såsom det är be- stämdt ; dock ve den män- (11) Matt. 96, 20 f. Mark. U, 17 f. (in MaU. 26. 29. Mark. 14. 25. <lf > Hatt. 26. 26 f . Mark. U. 22 f. 1 Kor. 11. 2S f. (21) P». 41, 10. Matt. 26. 21 f. Mark. 14, 18 f. niskan, genom hvilken han varder förrådd I 28 Och de begynte fråga sinsemellan, hvilken af dem väl den vore, som skulle göra detta.
Men det vardt ock en
tvist mellan dem, hvilken af dem skulle anses vara störst.
Då sade han till dem:
Folkens konungar härska öf ver dem, och de, som haf- va makt öf ver dem, kallas nådiga herrar.
Men I icke så; utan den,
som är störst ibland eder, vare såsom den yngste, och den förnämste vare såsom den, som tjänar.
Ty hvilkendera är stör-
re, den, som sitter till bords, eller den, som tjä- nar? Månne icke den, som sitter till bords? Men jag är midt ibland eder såsom den, som tjänar.
Men I aren de, som haf-
va f örblif vit hos mig i mina frestelser.
Och jag öf verlåter ett
rike åt eder, såsom min fader har öf verlåtit det åt mig,
på det att T mån äta
och dricka vid mitt bord 1 mitt rike och sitta på tro- ner och döma Israels tolf släkter. Jph. 13, 21 f. (24) Matt. 20.24f. Mark. 10. 41 f. (26) Lok. 9, 48. (27) Matt. 20, 28. Joh. 13, 14 f. FiL 2, 7. (29) Lok. 12. 32. (30) Matt. 19. 28. Upp. 8, 21. 181