JOHANNES, 4. ker af det vatten, som Jag skall grifva honom, han skall icke törsta tiU evisr tid, utan det vatten, som jafiT skall gitv& honom, skall blifva i honom en källa mod springande vat- ten tiU evigrt lif.
Kvinnan sade till ho-
nom: Herre, gif mig det vattnet, att Jag icke må tOrsta eller behöfva kom- ma hit för att hiimta vat- ten.
Jesus sade till henne:
Gå, tillkalla din man och kom hit.
Kvinnan svarade och
sade : Jag har ingen man. Jesus sade till henne: Du sade rtttt: jag har ingen
ty fem mttn har du
haft, och den, du nu har, iir icke din man; det har du sagt sant.
I^ sade kvinnan till
honom : Herre, Jag ser, att du ftr en profet.
Vårt fäder hafva tlll-
bedt på detta berg, och I digen, att i Jerusalem är det ställe, där man bör till- bedja.
Jesus sade till henne:
Kvinna, tro mig, att en tid kommer, då I hvarken på detta berg eller i Jerusalem flkolen tillbedja Fadern.
I tillbedjen hvad I icke
Icännen, men vi tillbedja (W)Lnk.7,W. 84,19. Joh. «. 14. (S0)6 Mos. 12, 5, U. 1 Kon. 9, 3. (28) hvad vi känna, ty frälsnin- gen är från judarne.
Men en tid kommer och
är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i anda och sanning, ty Fadern söker ock sådana tiUbedJare.
Gud är en Ande, och
de, som tillbedja honom, böra tillbedja i anda och sanning.
Då sade kvinnan till
honom: Jag vet, att Mes- sias, som kallas Kristus, skall komma: när han kommer, skall tian för- kunna oss allt.
Jesus sade till henne:
Jag, som talar med dig, är densamme.
Och i detsamma kom-
mo hans lärjungar, och de undrade därpå, att han ta- lade med en kvinna : dock sade ingen: Hvad frågar du, eller hvad talar du med henne ?
Då lät kvinnan sin kru-
ka stå och gick in i staden och sade till folket :
Rommen och sen en
man, som har Bagt mig allt hvad Jag har gjort. Icke är väl han Kristus?
Då gingo de ut från
staden och kommo till ho- nom.
1 Men under tiden både
lärjungarne honom, sä- gande: Rabbi, Ht. Ek. 2. S. Lok. 94, 47. Rom. 9, 4. (24) i Kor. 3, 17. (26) Joh. 9, 37.
