JOHANNES, 9. och smorde degen på den blindes öffon
och sade till honom:
Gå bort och tvä dig i dam- men Siloam — det betyder utsttnd. Då grick han bort och tvådde sig och kom Igen och hade sin syn.
Då sade grrannarne och
de, som förr hade sett ho* nom, att han var en tig- gare: Är icke denne den, som satt och tiggde ?
Somliga sade: Det är
han. Andra sade : Han är honom lik. Men han sjttlf sade: Det är jag.
Då sade de till honom :
Huru blefvo dina ögon öppnade ?
Han svarade och sade :
En man, som kallas Jesus, gjorde en deg och smorde mina ögon och sade till mig: Gå till dammen Si- loam och två dig. Och ja^ gick och tvådde mig och fick min syn.
Då sade de iXil honom :
Hvar är den mannen? Han sade : Jag vet icke.
Då förde de honom,
som förut hade varit blind, tiU fariséerna.
Och det var sabbat, då
Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
Åter frågade honom
ock fariséerna, huru han hade fått sin syn. Och han sade till dem: Han lade en deg på mina ögon, och (7)Neh.8,lft.
jag tvådde mig, och jag ser.
Då sade några af fari-
séerna : Denne man är icke af Gud, emedan han icke håller sabbaten. Andra sade : Huru kan en syndig människa göra sådana tec- ken ? Och det var en sön- dring Ibland dem.
De sade åter till .den
blinde : Hvad säger du om honom, att han öppnade dina ögon ? Och han sade : Han är en profet.
Men judame trodde nu
icke om honom, att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de tillkal- lade den mannens föräl- drar, som hade fått sin syn.
Och de frågade dem,
sägande: Är denne eder son, hvilken I sägen vara född blind? Huru kan han då nu se? ao Då svarade hans föräl- drar dem och sade : Vi veta, att denne är vår son, och att han var född blind.
Men huru han nu kan
se, veta vi icke, eller hvem, som har öppnat hans ögon, veta icke vi ; han har själf åldern inne, spörjen ho- nom, han kan själf tala om sig.
Detta sade hans föräl-
drar, emedan de fruktade för judame, ty judame hade redan kommit öf ver- ens, att om någon bekände (82) Joh. 12, 42.
