Sida:Normalupplagan (1911).djvu/307

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

APOSTLAGÄRNINGARNA, 23. kom och srick in i ISerret och berättade det för Paulus.

Då kaUade Paulus tUl 

sig en af höfvltsmtfnnen och sade : För denne yng- ling tillöfversten; ty han har något att bertttta för honom.

Då tog han honom med 

8ig och förde honom till öf- versten och sade: Fången Paulus har kallat mig till sig och bedt mig föra den- ne yngling till dig, emedan han har något att säga dig.

Då tog öfversten ho- 

nom vid handen och gick afeides och frågade honom : Hvad är det, du har att berätta mig ? SO Och han sade : Judame haf va öf yerenskommit att bedja dig låta i morgon nedföra Paulus till rådet, såsom ämnade de noggran- nare rannsaka om honom. a Gör dem därför icke till -viljes; ty mer än fyrtio män af dem ligga i f örsåt för honom, hvilka hafva förbannat rig, att de hvar- ken skola äta eller dricka, förrän de hafva dödat ho- nom; och nu äro de re- do och vänta, att du skall lof va det.

Så affärdade då öfver- 

sten ynglingen och bjöd honom för ingen omtala. att du, Midehan, har yppat detta för mig.

Och. han kallade till sig 

två af höf vitsmännen och sade: Hållen två hundra krigsmän redo att afgå till Gesarea och sjuttio ryttare och två hundra skyttar från tredje tinunen 1 natt : 24 och han bjöd dem att anskaffa ök, på hvilka de skulle sätta Paulus och föra honom oskadd till landshöfdingen Felix.

Och han skref ett bref 

af denna lydelse : d Klaudius Lysias hälsar den ädle landshöfdingen Felix.

Denne man blef gripen 

af Judame och var nära att af dem blifva dödad, då jag kom tillstädes med manskapet och tog honom ifrån dem, sedan jag hade förnummit, att han är en romare.

Och emedan Jag ville 

veta orsaken, hvarför de anklagade honom, förde Jag honom inför deras råd.

Då fann jag, att han 

var anklagad rörande tvistefrågor i deras lag men icke beskylld för nå- got, som förtjänar död el- ler fängelse.

Men då ett f örsåt, som 

af Judarne skulle anläggas mot mannen, vardt angif- vet för mig, sände Jag ho- nom strax till dig och bjöd äfven anklagarne att föra sin talan mot honom inför dig. Farväl! (27) Ap. G. 21, 27. 88. 303