Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/352

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

I. KOMNTIBRNA, 3.

utan vi tala Guds hem- 

li^rhetsf Ulla vishet, den för- dolda, hvUken Gud före ti- dens begynnelse har förut bestämt till vår härlighet,

och hvllken ingen af 

denna världens yppersta har känt, ty om de hade känt henne, så hade de icke korsfäst härlighetens Herre,

utan, såsom det är skrif - 

vet: »Hvad intet öga har sett och intet öra hört och hvad 1 ingen människas hjärta har uppstigit, hvad Gud har beredt åt dem, som älska honom.»

Men för oss har Gud 

uppenbarat det genom sin Ande, ty Anden utrann- sakar allt, ja, ock Guds djupheter.

Ty hvilken människa 

vet hvad i människan är utom människans ande, som är i henne ? Så vet ock ingen hvad i Gud är utom Guds Ande.

Men vi haf va icke fått 

världens ande utan den Ande, som är af Gud, att vi må känna det, som blif- vit oss skänkt af Gud ;

hvilket vi ock uttala, 

icke med ord, som mänsk- lig vishet lärer, utan med ord, som Anden lärer, så (7) Rom. 16. 25. 1 Kor. 4,1. Ef. 3, 9. Kol. 1,26. (8) Matt. 11, 25. Ap. G. 13,27. Joh. 16,3. Ap.G.3.17. 1 Tim. 1, la (9) Es. 6L å. (10) Matt. 13, 11. • 1«. 17. 1 Joh. 2, 27. (11) Jer. 17, 9 f . Ords. 20, 27. (12) 348 att vi förbinda andeligt med andeligt.

Men en naturlig noän- 

niska fattar icke det, som tillhör Guds Ande, ty det är henne en dårskap, och hon kan icke begripa det, emedan det mådte andell- gen bedömas.

Den andelige däremot 

bedömer allt men varder själf af ingen bedömd.

Ty hvem har känt Her- 

rens sinne, så att ban skul- le kunna undervisa honom? Men vi haf va Kjristi sinne.

KAPITLET. 

Aposteln tairättavi»ar de korintUka kristna /or dera» partisinne. Ven. 7— SS Aftons. 1 krg. S. Septua^resiixuu OCH jag, mina bröder, kunde icke tala till e- der såsom till andeliga utan såsom till köttsliga, såsom till barn i Kristus.

Mjölk gaf jag eder att 

dricka och icke mat, ty den fördrogen I då icke ännu, och I fördragen den icke ens nu,

ty I aren ännu köttsli- 

ga. Tydåafundochkifoch söndringar finnas bland eder, aren I icke då kött- sliga och vandren efter människosätt?

Ty när en säger: »jag 

Rom. 8, 16. a8)aPbfcr.l,l«. 00 E8.10,13. Jer. 23. 18. Rom. U, Si.

(2) Ebr. 5, 12 f. (3) 1 Kor.l,lL 

Gal. 5, 19 f. Jak.S,16. (é) 1 Kor. 1, 12.