nom mannen ; annars vore ju edra barn orena, men na tfro de hcligra.
Men om den icke tro-
ende skiljer sig, så låt ho- nom skiljas. En broder el- ler syster är 1 sådana fäll intet tvång underkastad, utan i frid har Gud kallat oss.
Ty huru vet du, hustru,
om du skall f rftlsa din man, eller huru vet du, man, om du skall frttlsa din hustru ?
Blott vandre hvar ooh
en såsom Herren har delat åt honom, såsom Gud har kallat honom. Och så stad- gar jag i alla f örsamlin-
Har någon bUfvit kal-
lad såsom omskuren, skaf- fa han sig icke förhud ; har någon blif vit kallad såsom (xmiskuren, late han icke omskära sig.
Omskärelsen är intet,
och f arhuden är intet ; u- tan hålla Guds bud.
Hvar och en förblifve
i den kallelse, i hvilken han har bllfvlt kallad.
Har du såsom träl bllf-
vlt kallad, så bekymra dig icke; men om du ock kan blifva fri, så bruka det helhe.
Ty den, hvilken såsom
träl blifvlt kallad i Her- ren, är Herrens frigif ne. I. KORINTIERNA, 7. Ukasåärden, hvilken bllf- vlt kallad såsom fri, Kristi träl.
I aren dyrt köpta; blif-
ven icke människors träiar.
Hvar och en, mina brö-
der, förblifve inför Gud i det, hvari han har blifvit kallad. '
Men om jungfrurna
har jag icke någon Her- rens föreskrift, utan jag säger min mening, såsom den där af Herren har fått barmhärtighet att vara trovärdig.
Jag håller alltså före,
att det för den närvarande nödens skull är godt för en människa att f örblifva, så- som hon är.
Är du bunden vid hu-
stru, sök icke skilsmHssa; är du fri ifrån hustru, sök icke hustru.
Men om du ock gifter
dig, så syndar du icke, och om jungfrun gifter sig, så syndar hon icke ; dock sko- la sådana ådraga sig lekam- lig vedermöda, och jag sko- nar eder gärna.
Men det säger jag, mina
bröder, att tiden härefter är kort, på det att både de, som haf va hustrur, må vara såsom hade de inga
och de, som gråta, så-
som gräte de icke och de, som fröjda sig, såsom f röj- CM) 1 P«tr.' 3, 1. (1») Gftl. 6, «. f 23) 1 Kor. 8, 20. 1 Petr. 1, IB £. •, 16. (82) Rom. «, 18, 22. Gal. 2 Petr. 2, 1. 2 Kor. 11, 20. 5,18. Ef.e,«. 1 Petr. 2, 16.
