Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/533

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

UPPENBARELSE, 18. "ka, och skall Icke se någon sorgri,

dttrf Or skola på en dag 

hennes plågor komma, död och sorg och hunger, och hon skall uppbrännas med eld, ty stark är Herren Gud, som har dömt henne.

Och jordens konungar, 

som med henne hafva öfvat skörlef nad och lefyat i jppighet, skola gråta och jämra sig öfver henne, när de se röken af hennes brand.

stående långt ifrån af 

fruktan för hennes plåga, sägande : Ve, ve den stora staden Babylon, den starka staden, att på en enda stund din dom harlsommit!

Och jordens köpmän 

gråta och sörja öfver henne, att ingen mer köper deras skeppslaster,

deras skeppslaster af 

guld och söfver och ädla stenar och pärlor och fint linne och purpur och silke och scharlakan och allt deras luktträ och alla käril af elfenben och alla käril af kostligaste trä och af koppar och järn och marmor,

och deras kanel och 

amomum * och kryddor och smörjelse och rökelse och vin och olja och semlomjöl och hvete och ök och (8) TJep. 17. 1«. (») Hes. 28, 16 f. Upp. 17, 2. aO) Eb. 21, 9. • Indisk kryddv&xt. får, deras hästar och vagnar och trälar och människosjälar

Och den frukt, 

tillhvUken din själ hade lust, har försvunnit Ifrån dig, och allt som är kräsligt och präktigt har gått förloradt för dig, och man skall aldrig mer finna det.

De, som handla med 

sådant, de, som riktat sig af henne, skola, af fruktan för hennes plåga, stå långt ifrån, gråtande och sörjande,

och säga: Ve, ve den 

stora staden, som var klädd i fint linne och purpur och scharlakan och skimrade af guld och ädla stenar och pärlor,

att på en enda stund 

denna stora rikedom har blifvit förödd! Och alla styrmän och alla, som segla till bestämda orter, och alla sjömän och alla, som idka sjöfart, stodo långt ifrån

och ropade, då de sågo 

röken af hennes brand, och sade: Hvar är den stora stadens like?

Och de kastade stoft på 

sina hufvud och ropade, gråtande och sörjande, och sade : Ve, ve den stora staden, 1 hvilken alla de, som hade skepp på haf vet, rik(11) Hes. 27, 86. (12) Hes. 27, 6 f. (17) Hes. 27, 2» f .