Kyrkounderrättelser.
Engelholm.
Högmessa 2:dra Söndagen i Fastan kl. 10 f. m.
Födde:
Arbetaren Anders Anderssons son Albert. Arbetaren Vilhelm Eriksons son Hilmer William.
Döde:
Pigan Maria Kristiansdotter 73 år.
Vigde:
Gjutaren Joh. Adolf Eskilsson och Anna Andersson. Lokomotivputsaren And. Gustaf Andersson och Anna Kristina Ekenberg. Eldaren Otto Edvin Johansson och Alma Andersson.
Munka Ljungby.
Högmessa 2:dra Söndagen i fastan kl 2 e. m.
Kommunionsförhör och anteckning till Nattvardsgång efter slutad högmessa.
Födde:
Hemmansegaren Nanne Dahls son Oskar Alder i Aggarp.
Munksjö
Pappers Bruks
tillverkningar
af Papp och Papper
säljas billigt hos
Oscar Mohlin.
(F. d Carl Hjalmar Agardhs affär.)
Engelholm.
Genarps andelssockerfabrik är nu enligt privat meddelande till “Norra Skåne” att betrakta som en afgjord sak. Der som öfverallt, hvarest dylika företag påtänkas, har man haft att kämpa mot stora svårigheter icke minst det motstånd som de pennlngestarka bolagen rest genom tidningsartiklar och andra påtryckningar. Man står just nu i begrepp att göra upp affär med den tyska maskinfirman, som på afbetalning under 10 år uppsätter maskineriet till ett värde af 579.000 kronor. Företaget är då fullt betryggadt, när blott de som å förut utsända listor tecknat sig för aktier och jord för betodling, öfverflytta denna teckning på de nu i dagarne utsända listorna. 400,000 kronor behöfves som minimikapital. Konstituerande bolagsstämma kommer att hållas någon af de första dagarne i Mars. Aktieägarne erhålla 8 proc. och af vinstresten få betodlarne 1/3. Fabriken kommer att läggas vid Höjeå på Toppeladugårds egor.
Vid kommunalstämma i Starby
den 14 utsågos till ledamöter i
bevillningsberedningen landtbrukare Magnus Nilsson
och Olof Svensson i Starby. Suppleanter
blefvo handlande Johannes Månsson och
landtbrukaren Gustaf Andersson i Starby.
Efter stämmans slut hölls sammanträde rörande anläggning af ett andelsmejeri och blef det fråga om huruvida kommunen skulle förena sig med Höja om en dylik anläggning. Beslutet blef att Starby skulle ensamt anlägga ett andelsmejeri inom socknen. Till kommitterade för byggandet utsågos följande 7 personer: kommunalordföranden, landtingsmannen Johannes Nilsson, handl. Johannes Månsson, kommunalnämdsordföranden Olof Svensson, landtbrukare H. F. Jensen och Karl Malmros Ugglarp, Gustaf Andersson och Karl Svensson i Starby.
Sammanträde om andelsmejeri
hölls i torsdags i Höja kommunalrum
under hr Ludv. Jönssons ordförandeskap.
Efter en liflig diskussion framställdes
proposition huruvida man ville inom
kommunen anlägga ett dylikt mejeri, hvilken
fråga besvarades med nej. Deremot
beslöts att välja 4 kommitterade att med
Enkefru Jönsson uppgöra överenskommelse
rörande vilkoren för mjölkens levererande
och skulle derefter ett nytt sammanträde
hällas nästa måndag kl. 9 f. m.
Till kommitterade valdes: hr Ludvig Jönsson Skörpinge, N. P. Nilsson Afvarp, Pettersson Höjagården och Magnus Persson Mardal.
Andelsrörelsen. I Höja hölls i
torsdags sammanträde för teckning till den
blifvande andelsfabriken. Cirka 200
tunnland betareal tecknades strax.
För försök till våldtägt har förre
husaren Nils Petter Ek från Qvidinge i
Torsdags blifvit häktad, t. f. länsman
Strömberg i Åby samt införpassad till
kronohäktet i Engelholm för att afbida ransakning
vid Norra Åsbo Häradsrätt.
Täflingsskisserna till
Carl X Gustafs staty, ha som tidningarne meddelat,
nu en veckas tid varit utstälda till allmänt
skärskådande i nationalmuseum i
Stockholm och olika omdömen om den ena och
andras konstvärde ha uttalats. Som man
sett ha af prisdomarne Prins Eugen och
Professor Georg von Rosen dragit sig tillbaka
samma skäl, nemligen det att skisserna
utstälts innan de underkastats pröfning hvartill
Grefve von Rosen fogat det skälet att
täflingen bort vara allmän och ej inskränkt
till några få konstnärer.
Allmänheten torde redan hafva fällt sitt utslag och det gläder oss att finna att den med erkännande af de förtjenster som tillkomma hvarje särskild af de utstälda skisserna gifvit priset åt Börjesons af historisk trohet och sann konstnärlig uppfattning preglade mästerverk. Om detta yttrar en konstförståndig domare i Sydsv. DagbL under märket D. F.
Der publiken skockats tätats och beundrat mest har varit framför Börjesons Karl X Gustaf. Och som en stor fransk kritiker sagt: när ett konstverk är så stort, att det icke endast tvingar kännaren utan äfven massan till beundran då — ja, då först har det segrat.
Och Börjesons skiss till Karl X Gustaf har segrat på det sättet. Bland hafvudstadens artister råder väl näppeligen mer än en mening och den stora publiken har underligt nog för en gång instämt.
Också har Börjeson hittills aldrig frambragt någonting mer karakteristiskt storslaget. Det är Karl X Gustaf lifs lefvande — det är mer än så: det är en hel epok som går igen.
Der sitter kungen på sin starka groft bygda springare med det dragna svärdet tvärt öfver hästmanken och skådar ut öfver Stora Bält. “Nu broder Fredrik”, tänker han, “nu skola vi talas vid på ren svenska”. Och med sjelfmedveten, nästan trotsig blick ser han sina truppar, pröfvade i mot och med, i den klara Februarimorgonen — likt mörka molm glida fram i fjerran öfver den snötäckta isen. En man för sig, en kärnkarl, som aldrig ryggade, när faran mötte — det var hvad Tionde Gustaf var, och det är äfven detta han är på Börjesons magnifika skiss. Lugn, säker kraft, mod som aldrig sviker, det är hvad som kommer att prägla denna ryttarstaty — en bild af kungen, en afbild af hela vårt folk under svåra och stormiga tider.
Inkast hafva nog äfven gjorts mot Börjesons statyskiss. Man har med rätta talat om den svaga bakdelen i förhållande till det väldiga, sensulla främre partiet på hästen, man har äfven påvisat att den kunglige ryttarn förefaller väl liten i förhållande till hästen — detta kan jag dock icke gå in på. Säkert är att de felaktigheter, som finnas — en liten lustig sådan är, att konstnären lagt kungens klinga under tyglarna mycket lätt kunna undanrödjas, och Malmö skall i så fall erhålla ett monumentalt konstverk, som hufvudstaden skulle med skäl kunna afundas den skånska metropolen.
Kronoombud. Domänintendenten
M. Borgström har förordnats att för k. m:t
och kronan föra talan vid det sammanträde
inför N. Åsbo häradsrätt den 1 Mars d.
å. till hvilket k. m:t och kronan m. fl.
parter instämts för att deltaga i val af
särskild nämd bestämmande af den ersättning
Skåne—Smålands jernvägsaktiebolag kan
blifva skyldigt utgifva för exproprierad
jord och af järnvägsanläggningen förosakad
skada och intrång.
Arbetareträdgårdar i Malmö.
Malmö planteringsföreningar ha i dagarne
beslutat att göra hemställan till stadens
drätselkammare om upplåtandet af 6 och
ett halft tunnland åker vid Pildammarne i
södra stadsdefen för anordnande af s. k.
koloni- eller arbetareträdgårdar. Enligt en
redan af stadsträdgårdsmästaren uppgjord
plan skulle detta fält indelas i små lotter
af omkring 800 qvadratfot, genomskäras af
vägar och gångar samt förses med vaktstuga
och vaktare. De små lotterna eller
kolonierna, 350 till antalet, skulle sedan mot en
årlig arrendeafgift af 5 à 10 kr. upplåtas
till dem åt arbetarebefolkningen och de
mindre bemedlade i allmänhet, som finna
nöje i att på lediga stunder egna sig åt
trädgårdskötsel och plantering.
Om förslaget, för hvilket man i Malmö är mycket intresserad, kommer till utförande, blir Malmö den första svenska stad, som får dylika trädgårdar. Meningen är att, om, såsom man hoppas, de små lotterna tagas i bruk af amatörträdgårdsmästare bland arbetarebefolkningen, anlägga en koloniträdgård äfven i östra stadsdelen.
Kronprinsessan vistas för
närvarande i Rom. Genom en algerisk tidning
spreds för några veckor sedan det ryktet,
att h. k. h. skulle vid oasen Biskra i södra
Algeriet tillbringa en del af vintern. Detta
rykte, återgifvet af en mängd svenska
tidningar är fullkomligt ogrundadt — säger
N. D. A. — och härrör sig helt naturligt
deraf, att vid jultiden anlände dit
förutvarande diplomatiske agenten i Alexandria,
kammarherren grefve Carlo von
Landberg-Hallberger med familj för att der tillbringa
vintermånaderna. Som grefve Landberg
under vår kronprinsessas föregående vistelse
i Egypten i allt och allo till följd af sin
innehafvande befattning var stäld till
hennes förfogande, så förklaras härigenom helt
enkelt denna den algeriska pressens
missuppfattning.
Om icke någon ändring till följd af läkarnes råd eger rum, kommer vår kronprinsessa antagligen att tillbringa vintermånaderna i den grekiska arkipelagen.
Konungen och drottningen samt
kronprinsen med sina båda äldsta söner
jemte uppvaktningar afreste i måndags kl
7,30 e. m. till Kristiania med extratåg. Å
centralstationen i Stockholm hade ett
mycket stort antal personer infunnit sig före
afresan. Sålunda såg man prinsarna Carl
och Eugen samt enkehertiginnan af
Dalarne, prinsen och prinsessan Bernadotte,
statsministern Boström och ministern för
utrikesärendena grefve Lewenhaupt, talmännen
för riksdagens båda kamrar, samtliga
medlemmar af statsrådet, generalen grefve
Lagerberg, landshöfdingen Themptander,
öfverståthållaren friherre Tamm, ett stort
antal ledamöter af riksdagens båda
kamrar, medlemmar af generalitetet, högre
militära och civila embetsmän samt herrar och
damer tillhörande hofvet m. fl.
Drottningen gick stödd vid prins Carls arm, direkt ur väntsalongen in i den kungliga vagnen. Konungen uppehöll sig deremot en stund å perrongen och samtalade med flere af de afskedstagande. Då tåget sattes i rörelse, höjde överståthållaren ett “lefve deras majestäter!”, som åtföljdes af ett fyrfaldigt hurra.
— Från Kristiania telegraferas: De kungliga personerna hitkommo i går klockan 11 förmiddagen och åkte i täckta vagnar till slottet. De helsades med kraftiga hurrarop. Vädret är utmärkt vackert.
Om representationsförslaget
innehåller Stockholms Dagblad för i torsdags
en längre artikel hvarur vi taga oss friheten
anföra nedanstående:
Hufvudfrågan är, om den föreslagna grundlagsändringen, hör till dem som kunna kallas nödiga och nyttiga.
Nödvändigheten har man från början velat bevisa genom allehanda funderingar öfver riksdagsmannaantalets snabba och obegränsade tillväxt. Än har det hetat, att ingen plenisal slutligen skulle räcka till för kamrarnes ledamöter; än har det sagts, att Sveriges folk till slut icke skulle kunna anskaffa så många aktade och erfarna riksdagsmän som komme att erfordras; än har det talats om faran af ett omåttligt mångvälde. Men ingen har kunnat förklara, hvarför det enda botemedlet mot sådana olägenheter skulle just vara en fixering för all framtid af riksdagsmännens antal. Flera förslag hafva framlagts, som med bibehållande af nuvarande riksdagsordnings grundtanke, en viss proportion mellan folkmängd och representanter, aflägsnat alla praktiskt nämnvärda olägenheter af en allt för hastig förökning.
Sedermera har man hittat på, att förändringen skulle vara nödvändig för att stäfja radikalismens tillväxt inom Andra kammaren, och tvifvelsutan har just detta argument vunnit en stor del af de tveksamma. Men äfven om detta behof vore framkalladt af någon öfverhängande fara skulle det naturligtvis hafva lika kraftig eller ännu kraftigare fyllts genom de motförslag, som i främsta rummet begränsat tillväxten af de större städernas representantantal. Ingen lär nämligen vilja påstå, att radikalismen hotar från våra smärre städer; men det är dessa som efter det nu föreliggande förslaget småningom få träda tillbaka för de snabbare tillväxande storstäderna.
Allra märkligast är dock, att man alldeles sluter ögonen till för det obestridliga faktum, att radikalismen gör sig gällande äfven i många af dessa landsbygdens valkretsar, åt hvilka man vill bebehålla deras nuvarande maktställning. Den dagen kan nog komma, då landtmannaradikalismen varder farligare än den i städerna.
Riksdagen, Stockholm den 15.
Bevillningsutskottets tullafdelning har beslutat
afstyrka samtliga motioner om ändring i
tulltaxan.
Vidare har utskottet tillstyrkt hr Dahns motion om skrifvelse till k. m:t med begäran om inrättande af en frilagerstation.
— Första kammaren har den 14 med 107 röster mot 23 antagit det hvilande grundlagsändringsförslaget om fixering af riksdagsmännens antal.
Kommunala rösträtten på
landet. Lagutskottet har tillstyrkt hr O.
Ericksons i Bjersby motion med förslag till
ändrad lydelse af 11 par. af förordningen
af 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på
landet. Beslutet fattades med 9 röster
mot 5.
Motionen föreslår den förändring i nämnda paragraf, att ingen må utöfva rösträtt för större antal röster än som svarar emot en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden eller i något fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden sammanräknadt tillkommer öfriga röstegande.
Dubbelsjelfmord. Ett dubbelsjelfmord
begicks i tisdags afton å Djurgårdsbrunns
värdshus af ett ungt par, som efter att ha
superat tillsammans beröfvade sig lifvet
medels intagande af cyankalium. Den
unge mannen har befunnits vara en 25-årig
med. studerande vid namn Claes Sandberg.
Qvinnans identitet är ännu ej utrönt, hon
tyckes hafva varit vid samma ålder.
Störtvågens offer. Om fröken Ellen
Markmans sorgliga vådadöd skrifver i
brefkort från Lysekel till G. H. T.
Den omkomna telegrafisten fröken Ellen Markman begaf sig i söndags i sällskap med folkskolelärarinnan fröken Löfberg vid middagstiden ut till Stångehufvud för att se på bränningarna, hvilka efter fem dagars oafbruten storm voro mer än vanligt storartade. Alla, som besökt Stångehufvuds promenader, erinra sig säkerligen de två små fyrhusen, som stå ytterst på branten af berget. Det ver just der, olyckan timade.
Vid sidan af fyren leda några trappsteg ned till de af hafvet blankslipade hällarne, hvilka vid godt väder ligga flere fot öfver vattenytan och sommartiden flitigt besökas af badgästerna. Nu var platsen deremot allt utom säker för de väldiga vågor, som bröto sig mot bergväggen.
Fröken M. gick oaktadt sin väninnas varning allt längre ned lifligt intresserad af det vackra vågsvallet, som kokade och sjöd vid hennes fötter. Plötsligt vräkte sig en väldig våg upp mot berghällen. Den unga flickan sökte rädda sig upp till en högre afsats, men för sent! Vågen brusade fram — några hjertslitande skri… och den olyckliga drogs ned i den skummande bränningen.
Vid fröken Löfbergs rop på hjelp tillstädeskom en arbetare, som händelsevis uppehöll sig i närheten: men att bringa hjelp från land var ej möjligt. Fröken M. syntes under tiden ofvan vattnet, oförtrutet men förgäfves kämpande för lifvet.
Slutligen kom en segelbåt med två man uti inom hörhåll för dem, som stodo på stranden och ropade. Båtkarlarna skyndade fortast möjligt — med fara lör egna lif — till stället samt lyckades draga den förolyckade upp i båten. Svaga lifstycken lära då visat sig hvarför en första behandling genast af båtbesättningen egnades fröken M., innan båten hann närmaste landningsplats, uten utan synbart resultat. I ett segel bars nu den antagligen redan döda skyndsamt till sin bostad i Kyrkvik, der d:r Landelius otördröjligen infann sig och lemnade den drunknade all den behandling, som omständigheterna bjödo. Allt var dock förgäfves. Lifvet hade redan flytt.
Den beklagliga olyckshändelsen har försänkt hela vårt samhälle i sorg. Alla känna det djupaste deltagande. Den så plötsligt bortryckta hade under sin fleråriga tjenstetid här på platsen vunnit allmänhetens odelade sympatier samt den närmaste vänkretsens aktning och tillgifvenhet. Fröken M sörjes närmast af syskon, boende i Malmö.
Falbs kritiska dagar och stormen.
Egendomligt nog inföll den värsta
ovädersdagen precist midt emellan två af Falb
såsom kritiska utmärkta dagar: den 5 och den
20 Februari, under det att ingenting af
honom förutsagts om Måndagen, som ju ingick
med den värsta storm, som på länge rasat
i vida trakter af Europa.
Sjelfmordsförsök, vittnande om
ovanlig viljekraft, gjordes i Fredags afton
vid 7-tiden å Kristianstads jernvägsstation,
omtalar N. Sk. P:n. Tillfälliga åskådare
fingo då se en 30-års karl af arbetsklassen
kasta sig på banan framför det igångsatta
Sölvesborgståget. Han sköts åt sidan af
lokomotivets fångare en gång, men rusade
ånyo framför tåget hvars hastighet ännu
var obetydlig, och slungades åter undan.
Då försökte han komma in under vagnarne,
för att krossas under hjulen. Men tåget
stannade och tillskyndande personer togo
hand om sjelfmordskandidaten.
Efter en kort stund slet han sig lös från sina vaktare och sprang utåt jernvägsbron, han störtade sig i kanalen strax invid bron. Flere personer ilade efter, och en bland dessa, stationskarlen O. Ståhl, vid Sölvesborgsbanan, hoppade efter i vattnet för att draga upp karlen.
En förtviflad strid upppstod, i det själfmordskandidaten sökte dränka sin räddare. Sedan emellertid flera personer hunnit fram, bragte man karlen på det torra igen. Han igenkändes nu för att vara arbetskarlen Ola Andersson, senast arbetande hos Köpmannabolaget. A. blef omedelbart afförd till sin bostad och läkare eftersändes. På tillfrågan af denne, om A. tänkt beröfva sig lifvet, svarade han: “Ja, det var just meningen”.
Följande natt hölls vakt öfver honom. Frampå Lördags förmidag föll han i formligt raseri, hvarunder han ville döda sig med en dolk. Med anledning deraf måste A. skickas till lasarettet, der han f. n. befinner sig.
Hans hyresvärd meddelar, att Andersson under flera dagar varit besynnerlig till lynnet samt vistats i hemmet under ständigt grubbel.
Riksdagskrönika.
VI.
Den 14 Februari.
Första kammaren har i dag på f. m. debatterat och afgjort k. prop. om inskränkning i städernas representationsrätt. Andra kammaren har förhandlat de tre första hufvudtitlarne. I qväll har Första kammaren de tre hufvudtitlarne före.
Mot förmodan gaf det grundlagsenligt hvilande förslaget om inskränkning i städernas representationsrätt anledning till en längre debatt inom F. k.; man trodde att frågan skulle ha varit utdebatterad. Den hade nu emellertid i afgörandets stund blifvit brännande; ej minst genom revanchegnistorna, som sprakat ut från A. k. Emellertid debatten i sin helhet var ju “en strid mellan land och stad.”
Nio representanter talade för förslagets antagande, det vill säga för inskränkningen; åtta mot. De nio representanterna representerade landsbygd; sju bland de åtta (undantaget var hr Hugo Tamm å Fånö) representera stad. De nio voro: frih. Klinkowströw, hr Helander, Säve, Sandberg, Carl Nyström, Ölander, Wennerberg, Gust. Berg och Blomberg. De åtta: hr Törnebladh, Forsell, Wieselgren, Annerstedt, Oskar Almgren. Walldén, Hugo Tamm och Frinckel.
Invändningarne för och mot voro de förut ofta hörda. Å ena sidan, att det vore orättvist, landtkommunerna skulle ha 3 á 4 ggr, ja, — jemförda med de mindre tillhopaslagna stadskommunerna — till och med 6 á 7 ggr mindre representationsrätt än städerna. Och det vore på tid att hejda den frambrytande stadsradikalismen. Förslaget var i öfrigt lätt och varsamt; städerna skulle ändå få 2 och en half gång större rätt än landtkommunerna. Å andra sidan att den bortdöende städs- och landsbygdsantagonismen skulle genom förslagets antagande väckas till lif. Stadsradikalismen hejdades (af) ej genom förslaget; det framkallade deremot ett utprägladt landtmannaintresse — något som F. k. aldrig varit villig att främja.
Förslaget antogs med 107 röster mot 23.
Andra kammaren gick genom de tre hufvudtitlarne i lugn och ro; många ord spildes ej. Första hufvudtiteln gick man med vördnad förbi. Under andra hufvudtiteln anmäldes, att statsutskottet ej var färdigt med utlåtandet angående indragning af krigshofrätten. Hr Hedin uttalade önskvärdheten, att frågan rörande omarbetning af gällande lagstiftning angående ersättning åt oskyldigt häktade måtte tagas i öfvervägande, och hr J. Olsson från Stockholm ville ha anslaget till nya lagbyrån nedsatt från 25,000 till 20.000 kronor. Han fick 59 röster på sin sida; mot 138.
Ej ett jota sades om tredje hufvudtiteln.
Den 15 Februari.
Utom de tre hufvudtitlarne i båda kamrarne, afgjordes i F. k — utom representationsfrågan — äfven ett par andra hvilande grundlagsfrågor.
Kammaren godkände den föreslagna indragningen i riksdagsordningen, att nytt riksdagsmannaval skall anställas, om valsedlar till större antal än hälften förklarats ogiltiga.
Vidare angående urtima riksdagssammanträde, att tiden bestämmes till efter 7:de och inom 20:de dagen från den då kallelsen kungjorts i allmänna tidningarne.
Likaledes den ändring i riksdagsordningen, att valen till riksbanks- och riksgäldsfullmägtige förrättas för tre år i sänder och att två årligen omväljas. Nödvändigheten af ändring från ett till tre år påpekades; erfarenheten hade visat. att personer tvekat att åtaga sig ofvan nämnda befattningar, emedan de riskerande att bli af med hvad de hade och sedermera — icke blefvo omvalda. Omvalen hvartannat år bibehålla kontinuiteten.
Likaledes ändring i regeringsformen om rekvisitionslag. Genom denna ändring erhåller kooungen “vid befaradt angrepp” reqvisitionsrätt i långt större omfång än nu är lagstadgadt för krigsmaktens behof. Kommer emellertid an på, huruvida andra kammaren står fast vid sitt förra beslut.
Eo sista hvilande grundlagsfråga blef utslagen, och torde den röna samma öde i andra kammaren. Nämligen föslaget, att riksdagen skulle börja redan den 8:de Januari. Finansministern uttalade samma betänkligheter som förra året mot förslaget, dessa betänkligheter grundade sig på att det skulle vara svårt, om ej omöjligt, att till den i förslaget upptagna tiden få statsverkspropositionen färdig. Ett godt sätt att förkorta riksdagens samvaro skulle — framhölls det — vara att förkorta påskferierna och att utskotten arbetade utan n några ferier alls. Af ej ringa vigt skulle äfven vara, att förslag och framställningar ej framkomma till riksdagens så sent som nu plägar vara fallet.
Rättegångs- och Polissaker.
Domen af generalkonsul Berg. F. generalkonsul C. O. Berg dömdes af Stockholms rådstufvurätt för vårdslöshet mot borgenärer till 2 månaders och för försumlig bokföring i sin egenskap af ledamot i styrelsen för Svanbäcks boktryckeriaktiebolag till likaledes 2 månaders fängelse.
Svea hofrätt har stadfäst domen i förre, men frikänt Berg i senare fallet.
Från brödralanden.
Finland.
Isfält i drift. Från Helsingfors tel. den 15: I tisdags natt satta sig isen i rörelse utåt hafvet med början vid Nykyrko socken på finska sidan och söderut från Ingermanland till ett omfång af 100 verst. Enligt uppgift befunno sig på isen öfver 100 fiskare med hästar och redskap. Räddningsförsök äro vidtagna. Huru många personer som omkommit känner man ej.
Utrikes.
Orkanen i måndags. Hamburg den 13. Enligt hvad nu blifvit upplyst omkommo under gårdagens orkan här i Hamburg 12 menniskor. 80 tak och 65 skorstenar nedblåste.
