Sida:Norrköpings Wecko-Tidningar 1758-10-21.djvu/3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


Continuation af Berättelsen om NORRKÖPJNGS Ålder och Åtskilliga Öden.

Skulle en Swea Konung, genom en Christen Kyrkas Upbyggelse, uti et af Up-Swearne ännu icke aldeles underkufwadt Land, wisa sin Magt: och om et så wågsamt Försök, ibland Hedningarne skulle, efter Konung Jnges Tanka, hafwa Bestånd; så war fuller ingen Ting bättre betänkt, eller då för Tiden billigare, än at, wid samma Kyrkas Jnwigning, anförtro henne, tillika med Christendomens widare Befordran här å Orten, til Rikets utmärkte och synnerlige Förebedjare. Men ännu hade icke Swenska Folket af sine egne Landsmän bekommit någon Helig Ombudsman; och likwäl tyckes et sådant Ämbete, efter denna Tids Widskepelser, warit aldeles nödigt. Deß oagtadt hafwer man hit intils intet wetat af någon Sweriges Patron för den Helige Konung Erik, men at C. Johan för honom wärkeligen warit af Sweriges Konungar derföre ärkänd, kan ännu af wåra äldsta Lagböcker inhämtas, som witna, at både Konung och Undersåtare, uti sielfwa Konunga-Eden, hwilken sedermera (uti Lands-Lagen, Cap. 4. och 5. Kon. B.) finnes blifwit ställd til Jomfru Sancta Maria och Sancte Erik Konung och all Hälghon, tilförene, uti S. Eriks Ställe, åkallat Sanctä Johannem Baptistä. Det är derföre så mycket större Heder för wår C. Johannis Kyrka, om framdeles med flera Skäl skulle kunna wisas, at hon af Konung Jnge Stenkilsson först blifwit anlagd, at hon, ifrån samma Tid, ännu i Dag kan wara et Wedermäle til C. Johans widskepeliga Dyrkan här i Landet, såsom hela Rikets första och förnämste Patron. Men om detta och så tilgått, som man tils widare allenast wil antaga; så blifwer ändå en oafgjord Sak, hwilken af wåra närwarande tre Östgötha-Köpingar inom sina Råmärken först fått emottaga en Christen Kyrka. Och om man än häruti skulle kunna bewisa den enas Företräde för den andra; så följer likwäl icke deraf, at Köpings Namn och Rättighet förr blifwit lemnade det ena, än andra Ställe. Man måste således af annan Grund upsöka deße Köpingars Ursprung, så framt man ändteligen wil weta, hwilken som hafwer det äldsta.

§. 4. Om de Östgöthske Köpingars Uprinnelse.

En köping kan icke en Gång begripas, utan man wet hwad Köp är: Och ingen lärer någorstädes medgifwa des wärkelighet, utan at tillika se Mögeligheten och Belägenheten för Köp och Skifte, eller, det som är det samma, huru Köpare och Säljare der beqwämligen kunna råkas. Den som wet, at wåra Förfäders förnämsta Bemödande icke just syftade på Handelens Upkomst, fast än de Förnämare nog ändå funno Utwägar, at af Utländningar bekomma, hwad de åstundade, lärer intet anse

He-