Sida:Norrtullsligan 1915.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

47

VII.

Söndag, jag har glömt daton.

Jag gick hemåt från den obligata söndagsmiddagen hos farbrors på Strandvägen. Min kusin Görel hade varit förfärligt trolovad, jag hade uthärdat henne i det längsta, men då hon sade, att hennes fästman aldrig älskat någon annan än henne, gick jag, under förevändning att Putte måste läsa sina läxor. Karln hade ju i somras inför allas våra ögon varit djupt förälskad i en vacker fru med ett förflutet.

Sådant kan man stryka över, men man skryter inte mot bättre vetande.

När jag lämnat av Putte hos hans tant, styrde jag vägen hemåt. Jag tyckte det var skönt att veta, att där skulle vara mörkt och tyst och tomt. Jag skulle krypa hop i ett soffhörn tillsammans med för-25-öre-karameller och drömma, att jag var en gammal kvinna, som hade livet bakom sig.

Staden låg insvept i biografljus och luktade dåliga cigarretter. En tom begravningsvagn sneddade över Rödbodtorget. Jag gick