Hoppa till innehållet

Sida:Norrtullsligan 1915.djvu/63

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

57

— Seså, sade Eva, nu förklarar jag sammanträdet upplöst. Tänd, Baby, jag skall stoppa mina vantar.

Hon hade icke behövt vara finkänslig, för i detsamma ringde det på tamburklockan.

I tanke att det var Putte, rusade jag gladeligen ut för att öppna.

Jag höll på att ramla baklänges då jag fann att det var min förlovade strandvägskusin beväpnad med fästmannen, som är lärare och aldrig älskat någon annan. Jag har då inte blivit så förvånad, sedan den dag, då jag upptäckte, att han samtyckte till, att hon ville ha honom. Vid ljudet av deras röster dunstade flickorna in i det inre rummet, och jag fick in mitt främmande och placerade det i soffan mitt framför: Män må icke under någon förevändning taga plats i damkupé. Men det roade inte honom, så det märktes att det gått långt med honom; de skall gifta sig i nästa månad. Vi hade förfärligt tråkigt, och Görel och jag tänjde i det oändliga på hennes äktenskaps G, d. v. s. märkningen av utstyrseln. Jag frågade, om hon ville ge mig beställningen för gängse betalning, och då märkte jag, att hon hade tänkt sig att jag skulle hjälpa henne gratis och för äran. Hon har själv så litet tid, se, att ägna åt saken, hon går på adliga husmoderskursen. Hon visade mig ett urklipp ur