Sida:Norska folksagor och huldre-sägner.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


Om jätten, som icke bar hjertat på sig.

Det var en gång en konung, som hade sju söner, och dem höll han så mycket af, att han aldrig kunde undvara dem alla på en gång: en måste ständigt vara hos honom. Då de blefvo fullvuxna, skulle de sex ut och fria; men den yngste ville fadern ha qvar hemma, och åt honom skulle de andra ta med sig en prinsessa till kungsgården. Konungen gaf då de sex de grannaste kläder någon hade sett, så det lyste lång väg af dem, och hvar sin häst, som