142
NOR&ES STOBTING.
slås förr, än det dömdes nödvändigt af »two-thirds of the general assembly» (art. X, sect. III). Då det nu är otvifvelaktigt, att dessa ord, »two-thirds of the general assemblyn, icke undandraga grundlagsfrågor i Tennessee från behandling i begge husen af det enkla skäl, att samma författning, art. I, sect. I stadgade: »The legislativo authority of this statc shall be vested in a general assembly, which shall consist ofasenate and house of representatives», så kunna'icke heller motsvarande ord i Norges grundlag, sto Tred.iedele af Storthinget», undantaga grundlagsfrågor från laga behandling, af samma enkla grund, att Norges grundlag § 78 (49, 49) stadgar: »Folket ud0ver den (sin) lovgivende Magt ved Storthinget, der bestaaer af to Afdelinger, et Lagthing og et Odelsthing.»
Då följaktligen grundlagsfrågor gå in under »enhver Lov» i § 76, och följande §§ 77-79, som Steenbuch riktigt anmärker, referera sig till detta, uttryck som till sitt subjekt, så blifva äfven dessa paragrafer tillämpliga på grundlagsförändringar, så vidt icke § 115 (110, 112) derifrån gjort undantag. Och härvid är då först att märka, att efter som en grundlagsförändring icke kan antagas på samma storting, der den blifvit föreslagen, och väl icke heller af det beslutande stortinget förändras, så blifva icke i dylika frågor de regler i § 76 tillämpliga, som handla om lagtingets rätt att förse odelstingets beslut med amendementer eller ändringsförslag. Men detta innebär icke, såsom »det juridieke Fakultet» besynnerligt nog tyckes förutsätta (a. st., sid. 17), någon särskild, »ikke tillsigted» inskränkning i lagtingets rätt, utsm naturligtvis i hela representationens, efter som hvarken odelsting eller !agting skulle kunna i någon punkt förändra ett sådant hvilande grundlagsförslag, lika litet som det anses tillåtligt för stortinget efter nu gällande, olagliga praxis. Och hvad det angår, att lagtingets medlemmar skulle mist sin förslagsrätt, så var detta, efter hvad jag förut bevisat, verkligen afsedt icke blott vid grundlagsförändringar, utan vid alla frågor. Deremot kunde det möjligen hafva blifvit en omtvistad fråga, oin ett grundlagsförslag, som vunnit erforderlig pluralitet i odelBtinget, men icke i lagtinget, kunde drifvas till gemensam omröstning i enlighet med tillägget till § 76. Denna fråga
