30
NOTCGES'STORTING;
rikes då varande retåndpunkt af intellektuel och moralisk uppfostran i sanning, farliga teori.
Det kunde ra tyckas,-som-.om Adler och Falsen, hvilka ju icke visat någon betänklighet vid att inskränka rösträtten till de personer, om hvilka man kunde förutsätta, att de egde några politiska - insigter, eller hvilka i allt . fall genom sina egendomar voro. särskildt och företrädesvis intresserade i ett ordnadt samhällsskick, icke skulle i sitt grundlagsutkast funnit plats för det indirekta??; valsättet; , mon detta blef dock fallet och af två skäl. Då man för detförsta såsom i Amerika gjorde valbarheten 'beroende af bostad inom valdistriktet och således måste göra valkretsarna temligen vidtomfattande, för att icke valmännen skulle;.inskränkas till allt för få och allt för medelmåttiga kandidater, hvarvid man bestämde sig för den gamla amtsindeln.in.gen, så skulle det stora flertalet af valmännen genom det omedelbara valsättet blifvit i verkligheten beröfvadt sin rösträtt, enär endast få kunde hafva tillfälle att på egen bekostnad göra så långa och besvärliga resor för ett val, och vidare ..komme: det- att- bero på en slump, hvilka af amtets röstberättigade fingo det afgörande inflytandet vid valet, hvilket naturligtvis, alltid blefve..de, som bodde valorten närmast. ilen derjemte- leddes man- också .för det andra åtminstone i någon mån- af 'den franska uppfattningen, att man borde så vidt möjligt söka inskränka eller neutralisera massornas aktivitet. Ty man utsträckte det. medelbara valsättet.äfven till de städer, som sände egna representanter, hvartill man naturligtvis icke haft någon anledning-, om icke ändamålet tillika varit,att'i verk och gerning uppdraga den politiska rösträtten åt de personer, som i de särskilda orterna inom andra områden gjort sig mest bemärkta för kunskaper, omdöme och duglighet. Att en sådan ytterligare'begränsning af rösträtten varit med systemet afsedd, bevisas också deraf, att valmännens kompetcnsvilkor. sattes, i likhet med den franska konstitutionens föreskrifter1, betydligt högre än för meniga röstberättigade. Sålunda föreskref utkastets 49:e § både en högre ålder, nämligen 25 år, och en längre tids bosättning i staten samt
1 Const. do 1791, titre III, ch, l:er, sect, II, art. 7 och ctmst. de 1795, art. ty j^i-is ?.!i
