KONSTITUTIONSKOMITEENS FÖRSLÅR. 85
kan se af deras samtida yttranden om det afsedda ändamålet med institutionens inympning på Norges nya författning.
Valperioden, som blef den samma för begge kamrarna, bestämdes ej heller i full öfverensstämmelse med det adlcr-fal- senska utkastet, som efter de Förenta statemas exempel hade, i likhet med don franska konstitutionen af 1791, stadgat omval hvart annat är, utan komiteen tyckes i detta fall tagit den engelska »triennial act» till förebild, hvilken visserligen för länge sedan upphört att vara gällande lag1, men dock fortfarande åtnjöt ett stort anseende i England och utgjorde ett önskningsmål för mången, då man ansåg, att denna lag funnit en lycklig medelväg mellan allt för långvariga, af den allmänna opinionen oberörda parlament och de årligen omvalda. Stortingets lagtima sammanträden bestämdes likaledes till hvart tredje år i enlighet med Wergelands förslag '* och gjordes oberoende af konungens kallelse, då grundlagen sjelf bestämde dagen; konungen dock obetaget att vid behof sammankalla urtima storting, som borde vika för lagtima vid tiden för dessa senares ordinarie sammanträden. Ingen upplösningsrätt blef konungen tillerkänd, men han kunde afsluta ett urtima storting, när han fann för godt, och ett lagtima efter 3 månader A.
Den lagstiftande maktens befogenhet otnhandlas i förslagets 81:a §, som inrymmer stortinget följande rättigheter och pligter.-
a) att stifta och upphäfva lagar, att pålägga skatter, afgifter, tullar och andra offentliga bördor, som dock ej må räcka längre iln till 1 juli <le.t år, då ett nytt lagtima storting sammanträda;, med mindre de icke uttryckligen af detta förnyas; b) att upptaga lån på statens kredit; c) att. föra uppsigt öfver rikets peimingväsen; d) att bevilja (le till statens utgifter nödiga penningsummor; e) att bestämma, huru mycket årligen skall utbetalas konungen till hans liofstat, och att bestämma den kungliga familjens apanage, som dock ej må bestå i fasta egendomar; i) att låta sig statsrådets protokoll och alla oifentliga [embets]bcrättelser och papper föreläggas
1 Stat. 6 W. & M., ch. 2, som genom Stat, 1 Geo. I, stat. 2, ch. 38 utbyttes mot »the septennial act D
ä En sådan lag var redan 1G41 antagen a£ det långa parlamentet och förnyades i denna punkt genom Stat. 16 Charles II, ch. 1. Den går igen i 1600 års svenska regeringsform och framdeles i frihetstidens grundlagar.
3 Angående dessa bestämmelser, der komiteen varit påverkad från flere hål! och ej minst från Sveriges fi>. F.. se Bil. I. §§ 67, 73-77 ock 87.
