Hoppa till innehållet

Sida:Novelletter.djvu/68

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
66
Novelletter.

Värdinnan, som hade kommit närmare, då hon hörde att det gick bra, var rörd och stolt öfver sin man, hela sällskapet var i en upplifvad sinnesstämning; men mest af alla gladde sig studenten.

Han hade haft liksom en liten farhåga för fadern, hvars strängt patriarkaliska grundsatser han kände. Nu hörde han ju, att den gamle var ytterst liberal mot ungdomen, och han gladde sig riktigt att få tala med honom om allvarliga saker.

Men tills vidare var det endast fråga om skämt, ty med anledning af skålen utspann sig ett af dessa intressanta Tischreden om hvem som egentligen var ung och hvem som var gammal. Sedan man kommit till det skarpsinniga resultatet, att de äldsta i sjelfva verket voro de yngsta, gick man till dessertbordet, som var serveradt inne hos damerna.

Men huru galanta än herrarne — isynnerhet af den gamla skolan — äro mot det vackra könet, förmår dock hvarken qvinlig älskvärdhet eller den mest utsökta dessert att hejda dem länge på deras väg till rökrummet. Och snart förkunnade den första cigarrdoften, som är en sådan stor njutning för rökare, att man börjat den process, som förskaffat våra damer beröm för att vara alldeles inrökta.

Studenten och ett par andra unga herrar stannade en stund bland de unga damerna —