taghit, Men ordans herranar sade sich haffua taghit landet aff theres fienders händer som på theras städher och köpmän forarghat hade. Annor hugswalilse fick konung Albrect icke i then reese, doch på thet at icke nooghot obestond skulle vpkomma emellen honom och them, besinnade the sich på thet sijdzsta så, at the gåffuo honom itt stycke peninge för then rett han hade til Gotland, och i så motto skola ordans herrana wara kompne til Gotland epter som en part meena, Men then Swenska crönekan giffuer thet icke så före. Men thå Fitalianer sågho at örlighit fick en ända, och the woro nw i en long tijdh så wane at tasta til, ther före wille the och bliffua ther widh. Gåffuo sich så en part aff them in vthi Westra siöön, skinnade Bergen i Norighe och wordo så openbara siöröffuare i Westra siöön, och thet warade en long tijdh förra än the kunde platt nidherleggias. Giorde the och teslikes i mongh åår skadha här i Östrasiöön. Noghon tijdh epter at konung Albrect war löösz worden, bleeff hans son junkar Eric dödh på Gotland, Hans förstinna drotning Rikitza, som war greffue Ottes dotter aff Reppin, war och longt til förenne dödh bliffuen. Ther före satte han sich nw fögho mera före at komma til rikit i gen, och epter thet at tijdhen begynte forlidha som förelagder war, at han itt aff förberörda wilkor fultgöra skulle, ther städherne som woro ther godh före, fast påkraffde, K. Albrect läät drottning Margarethe rijkit vp.Så läät han thå drotning Margarethe Stocholm och rikit vp, och bleeff i sin lijfztijdh i Mekelborg. Och hade Stocholm så när i 10 åår wordet hallet k. Albrect til handa sedhan han bleeff fångin, ty thet höltz honom til handa i try åår sedhan han kom til Mekelborgh.
I så motto som nw förberördt är skildes thenne konung Albrect widh rikit, och han war then förste vthländzske konung som sedhan Christenheeten hijt kom, öffuer Swerige regeradhe, än thå han war Swensk på sinne modhers weghna, hwilken ther heet Euphemia,
