woro förfädher i heedendomen haffua brukat, Ther the och största lustene til hade, så at man clarliga merkia kan, at fögho rettelse finnes i theres dichter eller scriffuelse, epter thet the så blomeradhe äro med fabeler och förtäkt ordh, at man icke weta kan hwad som retta historien är. Doch haffua the som först begynte scriffua Swenska och Danska Cröneker, taghit begynnelsen aff gammul rychte, wijsor och andra sådana blomerade dichter som i landena gonget haffuer, och ther epter haffua the scriffuit, ty är thet och ganska owist om så skeedt är, eller ey. Noghot kan thet wel haffua warit som ryktet och wijsorne haffua hafft sin grund vtåff, men thet som icke är bescriffuit, vtan then eene segher för then andra, thet pläghar wara owist, ty at hwar ökar jw noghot eller förminskar, och säger thet icke aldeles så i frå sich som han thet hörde. Teslikes kommer och mykin owissheet ther aff at man icke haffuer wist årataal när ärendet skeedt är, som omtalas, Ty thet kan wara skeedt för itt hundrade åår, thet kan och så snart wara skeedt för sex eller otta hundrade åår, och ther före kan thet offta settias epter som före stå skulle. Ey är heller thet mykit wist thet fremmande Crönekoscriffuare, Danske eller Tydzske haffua sat i theras gambla Crönekor om Swerige, ty the haffua och scriffuit aff lööss ryckte, och seer man för öghonen huru offta the gå aff retta wäghen i thet som är i manna minne, ty är thet intit twifflandes at med the gambla historier är och så skeedt. Seer man och teslikes offta, at the äre så owisse på theras eegna historier, som the ära på wora, och thet wil wara retta beslutet, at huaske Swenske, Tydzske eller Danske haffua så wissa Crönekor som wel behöffdes om thet som i theras land skeedt är förra än Christendomen ther kom, Men sedhan haffuer noghot wordet scriffuit, än doch ganska litit besynnerliga, här när oss. Thet mästa som finnes när oss scriffuit wara, thet är scriffuit i näst forlidhen
