giorde ther skadha, och brende vp Öresteen. Widh samma tijdh sende the aff Lybeck sex swår skep til Stocholm ladd med allahanda warur, och werior som the Suenske behöffde til then feyde som the företaghit hadhe. Men her Knuth Alffson bedreeff mykit i Norige emoot konung Hans, han hadhe Åkershws inne, Och ther bleff han samma åår om Bartholomei ihälslaghen vti itt skip vtan för slottet aff konung Hanses folk, än tå honom wardt een Christelighen leyde tilsagd. Så förlop sigh tijdhen, at her Steen fick all slotten in, föruthan Calmare och Borcholmen. Och året ther effter om hösten, lät her Steen drotningena fara heem til Danmark igen, effter thet the Lybeske och påwans legat, som och tå förhanden war, handlat hadhe ther om. Her Steen bleff dödh 1503.Och han fölgde henne nedh til Småland, och i samma reeso bleff han dödh i Jöneköping aff förgifft, som en part mena, och thet skedde widh Sancte Lucie tijdh, effter Christi byrd Mdiij år. Men hans dödh wart hemligha hallen en tijdh long, och hans lijck bleff fördt til Stocholm på slottet.
Her Suante keestes til förståndare 1504.Effter Christi byrd Md på thet iiij året, bleff her Suante Nielson Sueriges marsk vthwald, keest och korat til rikesens förståndare, effter her Steen på Sancte Agnete dagh, och på Sancti Blasij dagh anamadhe han Stocholms slott. På Sancte Valentini dagh ther effter fördes her Steens Stures lijk til Gripzholm, ther bleeff thet erligha begraffuet. Och her Suante förfölgde feydena med konung Hans, och lät bestalla Calmarne, Heming Gadd electus til Linköping achtadhe altijdh på then bestalningen, och war thet en ganska long bestalning, ty konung Hanses folk fich altijdh vndsetning aff Danmark. Och effter thet konung Hans hadhe icke stoor tilfelle at göra infall her i landet, med mindre han jw fick stoor skadha på sitt folk, therföre lät han tå altijdh sina vthliggiare wara til siös på all farwatn, för the Suenska köpmen, och ther med giorde han the Suenska större skadha, och sigh
