innevånarenas gemensamma egendom; begagnas likväl i Helsingelagen ordet almænnunger om dessa skogar i motsats mot eghen skog byæmannæ, eller jordägarenas enskilda skog.
I LandsLagarne[1] har ordet almänning redan fått en inskränktare betydelse. Här talas väl också om bys almänning, men företrädesvis nyttjas ordet om Häradets och Landskapets gemensamma skog. I 17:de seklet blef denna sistnämnda betydelse mera stadgad, och sedan sockne-allmänningar nu jemväl tillkommit, begagnades och begagnas ännu ordet allmänning uteslutande om Socknens, Häradets eller Landskapets gemensamma skog, och då vi redan här ofvan talat om oskift skog mellan två eller flera byar, vilja vi nu betrakta allmänning endast i ordets närvarande bemärkelse. Likväl måste man härvid skilja mellan två väsentligen olika slag af sockneallmänningar. Det ena är den del af socknens skog, som, sedan byar och hemman fått sin så kallade hemskog afskiljd och afrösad från hvarandra, blifvit öfrig och lemnats odelad, i aflägsnare obygda trakter mot gränsen af andra socknar. Denna odelade sockenskog är till sina egenskaper lika med Härads- och Lands-alllmänningar, så att den ej kan brukas och afverkas utan sockneboernas gemensamma bifall och efter deras anvisning. Det andra slaget af sockne-allmänning är den, då all inom socknen befintlig skog, eller, för att nyttja ett noggrannare uttryck, afrösningsjord, ligger odelad mellan alla jordägare i socknen. Denna skog är icke en allmänning, i den mening som våra ekonomiska författningar taga ordet, utan en sådan skog byar emellan som åsyftas i 12 Kap. 6 §. samt 15 Kap. 3 § JB., men har på grund af namnet allmänning, som man deråt gifvit, hemfallit under samma förvaltningslagar och delat samma öde som öfriga allmänningar.
Emedlertid är det ej möjligt att afhandla gränsorna mellan olika ägoområden, utan att till större eller mindre del ingå i undersökning af sjelfva äganderätten. Detta visar sig redan af hvad hittills blifvit yttradt. Det torde derföre vara lämpligast att här i ett sammanhang undersöka den vigtiga frågan om äganderätten till allmänningarna, innan vi afhandla ägoskilnaderna omkring dem[2].
- ↑ MELL. BB. 24. Chr. LL. BR. 29, 30, 31.
- ↑ För en fullständig kännedom härom intill 17:de seklet hänvisa vi läsaren till Bergfalk: Acad. Afhandling om Svenska jordens beskattning sidd. 1—25 och Nordström: Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia. Del. I. sidd. 109—120. Det är endast för att ej lemna en lucka i sammanhanget, som de hufvudsakligaste
