strandskärningar och öfversvämningar på senaste tider uppträdt i flera af de viktigaste norrländska älfvarna, till mycken skada för den odlade jorden och till stort hinder för timmerflottning och annan trafik. Får däremot på sådan lös mark ett skogsbälte kvarstå, så skall det, åtminstone i många fall, och i synnerhet där ej bergsskogarna kring älfvarnas käll- och bifloder blifvit sköflade, kraftigt bidraga att hålla älfvarna i deras gamla fåror och dymedelst underlätta trafiken på samma gång de skydda det bakom liggande landet.
Genom borttagandet af sådan skyddsskog vid insjöarnas stränder och vid hafskusten uppstå ofta i skogens ställe flygsandsfält, hvilka med kraftig dynbildning avancera mot den kvarvarande skogen och småningom förkväfva de närmaste delarna af densamma, således sakta drifvande skogen tillbaka. Härigenom underhjälpes å ena sidan bildandet af vidsträckta frostbefordrande sumptrakter, å andra sidan af flygsandsfält, bägge slagen af land lika fientliga mot odling och skogsbruk.
Jag har nu sökt påvisa några orsaker, hvarför det är nödigt att skydda och noga vårda de delar af vårt lands skogar, jag kallat skyddsskogar. För att dessa skogar skulle kunna kraftigt skyddas och med omsikt vårdas fordras först och främst, att det, efter noggrann undersökning, bestämmes hvilka skogar som skola betraktas som skyddsskogar; därefter kunna de ju ställas under en särskild lag, som stadgar, att intet där får afverkas utan efter vederbörande skogstjänstemans utsyning och stämpling och att inplantering af ungplantor skall ske
