dan thär och honom till mötes. The emottogo honom med stor frögd, och betygade med hvad otålighet the thittills hade väntat på hans återkomst. Thesutan låg en ovanligen stor flotta, bestående af tusen segel, i hamnen och thärutan före; allt anstallter till thet förestående Svenska tåget. Ehuru han ej må tviflat, att med thenna magten kunna störta sin Farbror, och intaga sina Förfäders thron, thet yttersta målet af alla hans begärelser; väntade han likväl äntå något på the af Danska Konungen HARALD utfästade hundra skeppen. Men HARALD kom intet. Thet förtröt vår högmodige hjällte, som var snar i harnesk när thet kom an på att hämnas, Han bröt upp med sin faseliga här och flotta ifrån JOMSBORG, och tog vägen åt DANNEMARK, thär allt skallf för hans ankomst. Likså bekymmerlös om hvad han lofvat, som efterlåten vid sin trygghet, tå han dock naturligen bort vetst, med hvem han hade att göra, var HARALD nu ej i omständighet att visa motstånd. Segerherrens villja fick skipa om hans öde. Hans dom blef att, för
