sig follket bevåget, och afhålla thet ifrån öfverlöpande till STYRBJÖRN, som dageligen väntades. Sedan skulle Konungen ställa krigsmagten och thes öfningar på en bättre fot, för att om ej genom myckenhet, dock genom goda anstallter och väl öfvade Solldater vara then förväntade fiänden vuxen. Efter allt sådant borde man betragta STYRBJÖRN, thes magt och öfriga omständigheter. Han vore försedd med en flotta, som Norden, i hänseende till thes storlek, ej hittills hade sett, och i thet stånd, att åtminstone borde ej Konungens skepp tänka att bjuda thy spettsen, eller att emot henne kunna beskydda UPSALA. I anseende thärtill hade man att se till, huru honom vägen sjöledes till UPSALA bäst kunde stängas, och han thymedelst tvingas att sätta sina Solldater i land. Thärigenom skulle gifvas tillfälle för Konungen att slås till lands, och fölljakteligen kunna bruka sin hela styrka och then myckenhet, som vore beredd, att sätta upp lif och blod med sin Konung. Thetta trodde THORGNY säkrast vinnas genom nedsänkta
