Linköpings län hörande Kinds och Ydre härad, hvilkas invånare gärna vilja helsas för Östgötar; Tjust, i norra delen af det nuvarande Calmare län, och norra delen af Jönköpings län, eller Vista härad med Visingsö, Tveta, samt Norra och Södra Vedbo härad. En förbindelse emellan dessa härad och Östergötland finner man i Capitlen om Vapensyner, i KgB. af M. E. och Christ. Landslagar. I ecclesiastikt hänseende med Östergötland förbundna, eller till Linköpings stift hörande, voro ej blott de nyssnämnda i norra delen af Småland belägna häraden, jämte östra delen af Småland (Calmarna fogati) samt Öland och Gotland, utan ock de norra och vestra delarne af Tiohärads lagsaga, som innefattades under namnen Finvid och Njudung; med ett ord, dertill hörde, jämte Öland och Gotland, hela Småland, endast med undantag af de fem härad, som inbegripas under namnet Värend, och utgjort Sveriges äldsta, af den H. Sigfrid grundlagda Biskopsstift. Ehuru Linköpings stift med tiden blifvit alltmera inskränkt, lyda ännu derunder, såsom bekant är, flera härad i norra delen af Småland.
Sedan vi nu tagit i betraktande det egentliga
Götaland, skola vi vända oss till de i söder derifrån
belägna landskap, som ej ursprungligen ansetts höra till
Götaland. Vi komma då först till den mängd af små
landskap, som erhållit det collectiva namnet Småland
(pl.)[1]. Såsom stamort, hvarifrån det folk vidare
- ↑ Att benämningen Småland i de äldsta skrifter hvari den förekommer, ej skulle ha innefattat äfven den sydligaste delen af det nuvarande Småland, eller Möre, Värend &c., kan jag ej antaga. Att ÖGL., då den talar om Småland, ej kan mena annat än de med Östergötland förenade små landskapen, kan i denna del ej gälla såsom bevis; men deremot är det af den samtidiga Uplandslagen klart, att den under namnet allir smalændingiar (KgB. 2.) inbegriper hela det nuvarande Smålands, och således äfven Tiohärads och Möres invånare; likasom det ej kan betviflas, att Nænnir af
