Sida:Om Sveriges äldsta indelning i landskap (1835).pdf/38

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


34

ock synes innefattas i de orden på anförda ställe, att Roden ligger i landslaghum. På sådant sätt räknades, enligt Registrum Upsaliense, till Tiundaland, utom de till detta folkland egentligen hörande 10 hundaren, af Roden tvänne så kallade provinciæ, eller kontrakter, nemligen Gestrikland och ”Rodhin”, hvilket senare kontrakt innefattade det nu varande Frösåkers skeppslag (utom Edbo socken, som räknades till Närdinghundra härad, och sålunda äfven till Tiundaland), jämte de i norr derom belägna socknarne Löfsta, Hållnäs, Veslanda, och utan tvifvel äfven Elfkarleby, (hvilken sistnämnda socken dock här ej nämnes). Att benämningen Rodhin här förekommer i inskränktare bemärkelse än den vanliga, behöfver knappt anmärkas. Till Attundaland deremot hänfördes alla de sydligare skeppslagen, så att Väddö, Bro och Frötuna skeppslag slogos tillsamman med Lyhundra, Riala socken med Sjuhundra, Åkers, Östra Ryds och Vermdö socknar med Långhundra, Täby socken med Vallentuna, samt Danderyds och Solna socknar med Sollentuna härad[1]. Ehuru sålunda de inom

  1. Då man jämför Ärkebiskopen Jacobs bref af d. 25 April 1280 (Liljegr. Dipl. N:o 699) med Ärkebiskopen Johans af April 1291 (ibid. N:o 1044), synes Söhundari i det senare svara emot Telgboa, Riudboa, Acherboa och Danaröa skiplag i det förra, och sålunda innefatta hela den med Attundaland sammanslagna delen af Roden, eller hela kusten från och med Väddö till och med Vermdö och Danderyds skeppslag; då nämligen under benämningen Telgboa skiplag troligen skulle innefattas Väddö, Bro och Frötuna skeppslag (jfr. B-lks rec. i Skandia, IV. s. 397, 398). Söhundari skulle således enligt egentliga ordalydelsen hafva varit den med Attundaland förenade delen af Roden, men deremot ej innefattat det, som i det ett halft århundrade yugre Registrum Upsaliense kallas Sæhundari, eller det nuvarande Sjuhundra härad; hvilket i sig sjelft är nästan otänkbart, och dessutom har den vigtiga omständigheten emot sig, att säkerligen aldrig någon del af den Upländska Roden haft namn af hundari, ehuru Roden kunnat, såsom hos Sturleson