ömsesidig kroasering i allmänhet är olika i ringa grad och stundom betydligt, ehuru de sällan afvika i yttre karakterer, och likväl äro de naturligtvis bildade af samma två arter på det sätt, att den ena arten först blifvit begagnad som fader och sedan som moder.
Flera andra egendomliga reglor kunde hemtas från Gärtner; några arter hafva till exempel en anmärkningsvärd förmåga att kroasera sig med andra arter; några arter af samma slägte visa en särdeles stor benägenhet att förläna sina hybrida afkomlingar sitt utseende, men dessa två egenskaper äro icke nödvändigt förenade. Det finnes vissa bastarder, hvilka i stället för att hafva som vanligt karakterer, som stå midt emellan föräldrarnas, nästan fullkomligt likna den ena, och ehuru de till det yttre äro så lika sina föräldrar af ren art, äro de dock med få undantag ytterst sterila. Så förekomma äfven ibland bastarder, hvilka i allmänhet i skapnad stå midt emellan föräldrarna, undantagsvis abnorna individer, hvilka utomordentligt likna den ena af föräldrarna; och dessa bastarder äro nästan alltid ytterst sterila, äfven om de andra bastarderna uppdragna af frön från samma fröhus hafva en ansenlig grad af fruktsamhet. Dessa fakta visa att fruktsamheten hos bastarderna är fullkomligt oberoende af deras yttre likhet med föräldrarna af ren art.
Om vi betrakta de nu gifna reglorna för fruktsamheten vid första kroaseringen och hos bastarder, se vi, att, om former förenas, hvilka måste anses såsom goda och skilda arter, deras fruktsamhet genomgår alla grader från noll till fullkomlig fruktsamhet eller till och med under vissa vilkor derutöfver. Deras fruktsamhet är äfven i sig sjelf föränderlig, jemte det att den är ytterligt känslig för gynsamma och ogynsamma förhållanden. Den är ingalunda alltid till graden lika vid första kroaseringen och hos de deraf uppkomna bastarderna, och dessas fruktsamhet står icke i något förhållande till graden af likhet med någondera af föräldrarna i yttre utseende. Och slutligen är lättheten för första kroaseringen emellan två arter icke alltid beroende af deras systematiska slägskap eller graden af likhet emellan dem. Den sista satsen bevisas klart af de skiljaktiga resultaten af ömsesidig kroasering emellan samma två arter, ty allt efter som den ena eller andra arten användes såsom fader eller moder, finnes i allmänhet någon olikhet, och stundom den största möjliga, i lättheten att åstadkomma en kroasering. Dessutom skilja sig äfven bastarderna af ömsesidiga kroaseringar ofta i fruktsamhet.
Månne nu dessa invecklade och egendomliga reglor gifva vid handen, att arterna blifvit begåfvade med ofruktsamhet vid
