Hoppa till innehållet

Sida:Om arternas uppkomst.djvu/238

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
226
om arternas uppkomst.

så tror jag att de ännu mera invecklade lagarna för lättheten af en första kroasering sammanfalla med okända skiljaktigheter i deras reproduktiva system. Dessa skiljaktigheter följa i båda fallen till en viss grad, såsom man kunnat vänta, den systematiska slägtskapen, genom hvilket uttryck hvarje slags likhet och olikhet emellan organiska varelser betecknas. Fakta synas mig på intet vis gifva vid handen, att den större eller mindre svårigheten af att ympa eller kroasera olika arter är en särskild förlänad egenskap, ehuru med afseende på kroasering denna svårighet är likaså vigtig för arternas varaktighet och bestånd, som den vid ympning är likgiltig för deras välfärd.


Orsaker till ofruktsamhet vid första kroaseringen och
hos bastarder.


En tid syntes det mig sannolikt, såsom äfven för andra, att ofruktsamheten vid den första kroaseringen och hos bastarder blifvit småningom förvärfvad genom naturligt urval af obetydligt förminskade grader af fruktsamhet, som frivilligt uppträdde liksom hvarje annan variation hos vissa individer af en varietet vid kroasering med en annan varietet. Ty det skulle tydligen vara fördelaktigt för två varieteter eller begynnande arter, om de kunde hindras att blanda sig med hvarandra, enligt samma grundsats, som menniskan följer, då hon vid utväljande af två varieteter måste hålla dem skilda. I första rummet må det anmärkas, att skilda trakter ofta bebos af artgrupper och af enstaka arter, som om de bringas tillsammans och kroaseras befinnas vara mer eller mindre ofruktsamma; nu kan det tydligen icke hafva varit af någon fördel för sådana åtskilda arter att hafva blifvit sinsemellan sterila och detta kan således icke hafva åstadkommits af det naturliga urvalet; men man kan måhända påstå, att om en art blefve ofruktsam med någon landsman, ofruktsamhet med andra arter skulle blifva en nödvändig följd. Vidare står det nästan lika mycket i strid med teorien om det naturliga urvalet som med den särskilda skapelsen, att vid ömsesidig kroasering det manliga elementet af en art skulle blifvit ytterst overksamt emot en annan art, under det på samma gång denna andra arts manliga element är i stånd att fritt befrukta den första arten; ty detta besynnerliga tillstånd hos reproduktionssystemet kunde icke vara fördelaktigt för någondera arten.