Hoppa till innehållet

Sida:Om arternas uppkomst.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
238
om arternas uppkomst.

grad att kunna upptagas såsom permanenta arter. Vi äro långt ifrån att noga känna orsakerna dertill, dock bör detta icke förvåna oss, då vi se huru djupt okunniga vi äro med afseende på den normala och abnorma verkan af reproduktionsorganerna. Men vi kunna se, att arterna under sin kamp för tillvaron med talrika medtäflare måste lefvat under mera likformiga förhållanden under långa perioder än våra domesticerade varieteter, och detta kan väl göra en stor skilnad i resultatet. Ty vi känna huru ofta vilda djur och växter blifva ofruktsamma, om de tagas ifrån sina naturliga lefnadsförhållanden och bringas i fångenskap, och reproduktionsfunktionerna hos organiska varelser, som alltid lefvat och blifvit långsamt modifierade under naturliga förhållanden, torde sannolikt på samma sätt vara särdeles känsliga för inflytandet af en onaturlig kroasering. Domesticerade alster å andra sidan, hvilka ursprungligen icke voro så särdeles känsliga för förändringar i deras lefnadsförhållanden och hvilka nu i allmänhet med oförminskad fruktsamhet kunna uthärda upprepade förändringar i sina förhållanden, böra frambringa varieteter som blott obetydligt skadas i sina reproduktionsorganer genom kroasering med andra varieteter, som uppkommit på samma sätt.

Jag har hittills talat såsom om varieteter af samma art vore oföränderligen fruktsamma vid kroasering. Men det är omöjligt att förneka tillvaron af en viss grad af ofruktsamhet i de få följande fallen, hvilka jag i korthet vill anföra. Bevisen äro åtminstone lika så goda som de skäl vi hafva att tro på ofruktsamheten hos en mängd arter, och äro dessutom hemtade från mina motståndares vittnesbörd, hvilka i alla andra fall betrakta fruktsamhet och ofruktsamhet såsom säkra kriterier på artskilnad. Gärtner lät under flera år ett dvärgartad slag af mais med gula frön och en stor varietet med röda frön växa nära hvarandra i sin trädgård, och ehuru dessa växter hafva skilda kön, kroaserades de aldrig af sig sjelfva. Derefter befruktade han tretton blomax på den ena med frömjöl från den andra, men blott ett enda hufvud satte någon frukt och detta enda hufvud hade alstrat blott fem frön. Behandlingssättet har i detta fall icke kunnat vara skadligt, enär växterna hafva skilda kön. Ingen har som jag tror misstänkt, att dessa maisvarieteter äro skilda arter, och det är af vigt att anmärka, att de uppdragna hybrida växterna voro fullkomligt fruktsamma, så att icke ens Gärtner vågade anse de båda varieteterna såsom specifikt skilda.

Girou de Buzareingues kroaserade tre gurkvarieteter, hvilka liksom maisen hafva skilda kön, och han försäkrar att deras