hemisferernas klimat blef varmare och de södra tempererade formerna skulle då i sin ordning invandra på de eqvatoriala lågländerna. De norra formerna som förut lemnats qvar på bergen stiga nu ned och blanda sig med de södra formerna. Då värmen återvände, skulle dessa senare återgå till sina förra hem, lemnande några få arter på bergen och förande med sig söderut några af de förra tempererade formerna som nedstigit från sina bergiga hemland. Vi få således några arter identiskt desamma i de norra och södra tempererade zonerna och på bergen i de mellanliggande tropiska regionerna. Men de arter som under en lång tid lemnats qvar på dessa berg eller i motsatta hemisferer måste råka i strid med många nya former och skulle komma under något olika fysiska förhållanden, derföre skulle de vara särdeles benägna för modifikation och böra i allmänhet nu existera såsom varieteter eller representerande arter, hvilket också är förhållandet. Vi måste också fasthålla i minnet de förflutna isperioderna i båda hemisfererna, ty dessa skola förklara enligt samma grundsatser att många fullständigt skilda arter bebo samma vidt skilda områden och tillhöra slägten som nu icke finnas i de mellanliggande heta zonerna.
Det är ett anmärkningsvärdt faktum som Hooker strängt framhåller angående Amerika och de Candolle för Australien, att många fler identiska eller nu obetydligt modifierade arter hafva flyttat från norr till söder än i motsatt riktning. Vi se likväl några få sydliga former på bergen på Borneo och i Abyssinien. Jag antager, att denna öfvervägande flyttning från norr till söder beror på landets större utsträckning i norr och derpå att de nordliga formerna i sina hemland hafva funnits i större antal och följaktligen genom naturligt urval och konkurrens uppnått en högre grad af fulländning eller dominerande kraft än de södra formerna. Och således om de två serierna blandas i de eqatoriala trakterna under de vexlande isperioderna, skulle de norra formerna vara de kraftigare och kunna behålla sina platser på bergen och sedermera flytta söderut med de sydliga formerna; de södra formerna äro deremot alltid underlägsna de norra. På samma sätt se vi för det närvarande, att ganska många europeiska alster bekläda marken i La Plata, Nya Zeeland och till mindre grad Australien, efter att hafva besegrat infödingarna; hvaremot ytterligt få sydliga former hafva blifvit naturaliserade i någon del af den norra hemisferen, ehuru hudar och ull och andra ämnen som kunnat medföra frön hafva i betydlig mängd införts till Europa från La Plata och under de senare trettio eller fyrtio åren från
