Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
12

Dessa utgjorde alltså den andra serien af svenska statsformer. Det gemensamma för dem alla var, att de anknöto sig till mer eller mindre bestämda territorier. Att härad var ett lokalt samhälle inses af själfva namnet. Första betydelsen af ordet härad är af »odlad trakt» eller »bygd».[1] Härom påminna de ännu förekommande på »härad» slutande socken- och byanamn såväl i Svealand som Götaland och Skåne.[2] Sedermera kom härad att betyda en af hären eller ätten uppodlad trakt.[3] Öfvergången från personligt till lokalt samhälle skedde som sagdt sålunda, att en själfständig ätt i regel öfvergick till ett själfständigt härad eller hundari; ett ättförbund däremot till ett folkland eller land. Af Njudungarnes, Blekingarnes, Dalkarlarnes ätter t. ex. blefvo Njudungarnes, Blekingarnes, Dalkarlarnes härad eller hundari. Njudung, som sedermera delats uti ett östra och ett västra härad, förutsätter nämligen en tidigare enhet Njudungarnes härad, och Njudungarne var beteckningen på det förutvarande personliga samhället eller ätten. På samma. sätt med Blekinge, som delats uti ett östra, ett mellersta och ett västra härad. Och »Dala hundari» var ännu en i medeltiden gängse beteckning på landskapet Dalarne.[4] Af västgötarnes ättförbund, bestående af Skåningarnes, Kulingarnes m. fl. ätter bildades landet Västergötland. Att öfvergången skett sålunda och icke t. ex. på det sätt, att hvarje ätt först bildat ett härad och att af flera härad sedermera genom sammanslagning bildats ett land, kan man se af flera omständigheter. Hela landet framträder såsom begränsad enhet före de särskilda häraden. Landsallmänningen är ett tidigare begrepp än häradsallmänningarna. Begreppet »aldra göta» betecknar en samtliga landsmän omfattande enhet. På samma sätt hafva östgötarnes och

virdarnes ättförbund förvandlats till motsvarande land, samt af

  1. H. O. Hildebrands öfvers. af Konungaboken, s. 7, not. 3.
  2. Tengberg: a. a., s. 21.
    Styffe: Skand. under unionstiden, s. 2.
    Tengberg har funnit socken- och byanamn på härad inom Svealand. Men i Götaland förekomma åtminstone två sockennamn – Amnehärad och Upphärad i Västergötland – samt ett byanamn – Trulshärad i Skåne.
  3. Lagerbring: Svea Rikes Hist. I, s. 383 förklarar häradet bestå af 100 »byar eller hus» Kreüger, a. a., s. 24, not., Tengberg, a. a., s. 20, Nordström, a. a. I, s. 12–13 säga däremot, att häradet bestod af ett obestämdt antal eller en hop af fria män.
    Det är tydligen beteckningen hundari, som föresväfvat bemälde författare.
  4. Styffe: a. a., s. 258.