Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/86

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
81

Till dessa å djupområdet förekommande ämnen förvärfva enskilda personer brytningsrätt på trenne olika sätt, nämligen till i grufvestadgan särskildt uppräknade mineralfyndigheter genom inmutning, till stenkol (och i sammanhang därmed förekommande eldfasta leror) genom koncession samt till alla öfriga ämnen genom förvärf af det öfver samma ämnen varande ytområdet.

Hvad nu först inmutningen angår, så är föremålet för densamma, såsom sagdt, vissa i § 1 af gällande grufvestadga uppräknade nya eller sönade mineralfyndigheter. Rätt att erhålla inmutning tillkommer hvarje svensk medborgare, som därom ingifver skriftlig ansökning till bergmästaren. Sökanden behöfver ej vara upptäckare af fyndet, men om han är detta, är han i första hand berättigad till inmutning af samma fyndighet.[1] Bifalles ansökningen, erhåller inmutaren s. k. matsedel, som utgör bevis för hans rätt. Fullgör han därefter vissa stadgade skyldigheter, afseende mutsedelns kungörande, arbetets påbörjande, delgifning af mutsedeln till jordägaren m. m., så äger han rätt att. anställa försöksarbete å en cirkelyta med 100 meters radie från närmare angifven medelpunkt. Sedan försöksarbetet framskridit så långt, att man erhållit tillförlitlig kännedom om fyndighetens art och läge, erhåller inmutaren på ansökan genom den s. k. utmålsläggningen en definitivt bestämd grufbrytningsrätt till visst område, s. k. utmål.

Men härjämte må påpekas det tämligen enastående och mycket egendomliga förhållandet, att enligt svensk rätt jordägaren, d. v. s. ägaren af den mark hvarå utmålet är beläget, äger rätt att högst till hälften med inmutaren deltaga i grufvearbetet.

Grufägarens förnämsta rättighet består uti att bearbeta och tillgodogöra sig så väl den inmutade mineralfyndigheten som andra inom utmålet förekommande inmutningsbara mineral samt villkorligt jämväl »öfriga mineraliska ämnen». Hans viktigaste skyldighet däremot består uti att för hvarje kalenderår utföra ett visst närmare bestämdt, verkligt grufarbete, s. k. försvarsarbete, där han ej erhåller antingen rätt att i stället erlägga viss afgift eller tillstånd till befrielse från arbetsskyldigheten, s. k.

hvilostånd. Påföljden för under ett arbetsår försummadt

Åström, Svensk jordäganderätt.6
  1. Gr. St. § 7.