oss en sådan Salvator medh sina twå starcke Assistenter och Officerare, nemligen den goda Engelen Raphael, och den starcke Tygeren/ Altså wele wij mij medh Gudz hielp icke twifla/ at icke allena deñe Engelen skal wäl förswara oss emot alla onda stemplingar aff wåra Fiender/ vthan ock at be:te Tygeren skal gå vth och infestera Fienderne hemma/ så snart Tijden sådant tillåta kan.
Ifrån Göteborg den 15. Jan.
I Dagh är här ankomne en Hollendsk Caitein medh 4. Hollendske Båtzmän/ som i förledne Septemb. Mån. på Mons. Lovis de Gueres Skuta äre fångne blefne/ och nu ifrå deras Fängelse vtur Marstrand lyckeligen slupne. The kunna intet nogsampt säya/ huru Ochristelig och Barbarisk the aff de Danske äre tracterade, icke som Menniskior/ vtan wärre än som Oskälige Creatur/ theslijkes vnder Hedningar/ myckit mindre vnder Christna Menniskior näpligen öfwat worden är.
Så är ock i Dagh här ankommen en Trumslagare ifrån be:te Maarstrand/ hwad hans Ärende kan wara/ är intet ännu witterligit.
Ifrån Örebroo den 18. Jan.
EFter såsom Öfwersten Johan Wrangel medh 5. Comp. Rytterij och 4. Comp. Footfolck/ sampt Öfwerste Leut. Per Lilie medh några Comp. til Häst/ äre ingångne genom Daal i Wermeland / och så på denne sijdan Wermelandz Norre och Lindes Bergz Knechterna och Soldater vprychte til at conjungera sigh medh them/ gåår nu här fult Taal/ at Jutarna äre allareda slagne och twungne at retirera sigh vthur Wermeland tilbaka åth Norige igen/ Ther til (kan skee) Wäderleken hafwer gifwit them så myckit meera Orsaak at skynda sigh tilbaka igen/
Ao 1645. No 4.
