Sida:Ossendowski - Odjur, människor och gudar.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

70

återställda. Hon var utom sig av förtjusning och släppte sällan spegeln.

Fursten gav mig fem ganska bra hästar, tio får och en säck mjöl, som omedelbart förvandlades till torrt bröd. Min vän förärade honom en romanov-sedel på femhundra rubel med en bild av Peter den store, under det jag gav honom en liten guldklimp, som jag hittat i en strömfåra. Fursten befallde en sojot att följa med oss till Kosogol. Hela den furstliga familjen ledsagade oss till klostret, som låg tio kilometer från »huvudstaden». Vi besökte icke klostret, men gjorde ett uppehåll vid en »dugun», vilket betyder en kinesisk handelsplats. De kinesiska köpmännen betraktade oss på ett mycket fientligt sätt, ehuru de samtidigt utbjödo alla slags varor åt oss och särskilt tänkte locka oss med sina runda lerkrus med »majgolo», ett slags sött brännvin med anissmak. Som vi icke hade vare sig omyntat silver eller kinesiska dollars, kunde vi endast se på dessa frestande flaskor med längtansfulla blickar, tills fursten kom till vårt bistånd och befallde kineserna att stoppa fem stycken i våra sadelväskor.