Sida:På Divans-Bordet.djvu/88

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

78

barnsliga kärleken, är en mycket ljufvare fröjd, än att pryda mig med de skönaste blommor.

Också jag har en moder! Hon helsar er och lofvar att sörja för er hädanefter, såsom för sitt eget barn, hvilket i dag, stolt öfver er, tecknar sig

eder systerliga vän
Marie Antoinette de Rohan.

”O min mor!” utbrast Pascaline, ”det är dig jag har att tacka för detta!”