gårdar med allt som däruti fanns, och endast få af invånarne skola lyckats rädda sig. Jökelsprånget förde med sig så mycket sten, grus och sand, att där det förut varit 30 meters vatten vid kusten blef det nu en jämn sandhed. Sitt senaste utbrott hade Öræfa 1727, då en mängd gårdar ödelades och en myckenhet kreatur gingo förlorade.
Västmannaöarna och Eyafjalla-jökull vid solnedgången.
(Af Th. Holmboe, efter en skiss, tagen af förf. i maj 1882.)
Väster om Öræfa och längre in i landet, i Varmådalen, ligger Lakis kraterkedja, där det 1783 var ett utbrott, våldsammare och förfärligare än något som ägt rum sedan Island bebyggdes. Thoroddsen säger, att på en gång, så vidt man känner, ingenstädes på jorden framvällt så mycken lava som vid detta utbrott. »Det har sagts,
