Hoppa till innehållet

Sida:På skidor genom Grönland 1890.djvu/311

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
280
NORR UT LÄNGS KUSTEN.

ändväggar, hvilkas farliga nycker de dock väl känna. Det är därför ej att undra på, om de äro oroliga, när de skola förbi en så bred jökel som Puisortok, äfven om han endast har en obetydlig rörelse.

Vare härmed huru som helst, visst är, att vi kommo väl och säkert förbi jökeln. Oss hindrade ej heller någon vidskeplig fruktan från att i fullt mått njuta af dessa väldiga ismassors vilda skönhet.

Farvattnet norr ut var fortfarande jämförelsevis godt, och vi kommo hastigt framåt. Modet steg allt jämt, och vi fingo allt mer den oryggliga öfvertygelsen, att nu kunde intet hindra oss från att nå vårt mål.