Adertonde kapitlet.
Vi sätta kurs på Godthaab. — Klimatet och snöförhållandena.
Sent på aftonen (den 26 augusti) gjorde vi halt, sedan
vi nått en höjd af inemot 1,990 m, (6,000 fot). Efter
våra erfarenheter från föregående natt sökte vi nu bättre
skydda oss för snöstormen och det fina, allt genomträngande
snödammet. Vi gräfde ned oss, så att vi fingo en snöbank
på vindsidan, välte dessutom en kälke mot lovarts vägg och
täckte den med en presenning, samt fingo på det sättet ett
jämförelsevis lugnt och behagligt krypin, där, trots allt,
»humöret är friskt, skrattet är i full gång och tekitteln puttrar
öfver den lilla spritlågan, som kastar ett matt skimmer på
den lilla gruppen i det trånga rummet, där, trots
tätnings-arbetet, snön hvirflar omkring och lägger sig öfverallt.
»När teet är färdigt, tändes ett af de fem stearinljusen jag fört med mig för fotograferingens skull, och detta gör aftonen riktigt treflig, stormen må så mycket han behagar rycka i tältvägg och barduner.»
Då vi morgonen därpå (den 27 augusti) vaknade, var snöstormen fortfarande lika stark, men tältet var dock ej så fullt af snö som föregående morgon. Då vi voro trötta vid
