Hoppa till innehållet

Sida:På skidor genom Grönland 1890.djvu/490

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
445
VÅRA KALLASTE NÄTTER.

Märkligt är, att man ej förr iakttagit ett sådant sjunkande af temperaturen på Grönlands inlandsis. Orsaken får väl närmast sökas däruti, att nästan alla föregående expeditioner, som trängt något stycke inåt, befunnit sig på en breddgrad och i en årstid, då solen var uppe hela dygnet om[1]. Någon utförligare meteorologisk dagbok har ej heller förts af äldre resande.

Rast med förfriskningar.
(Af A. Bloch efter en fotografi.)

På grund af den hastighet, hvarmed temperaturen sjönk mot aftonen, har professor Mohn räknat ut, att vi de kallaste nätterna måste haft omkring — 45° C. Under denna tid steg luftens temperatur litet efter middagen upp till mellan — 20° och — 15°. Och detta midt i september! Det

  1. Jämför emellertid s. 368—372 om Dalagers expedition.