Under natten friskade vinden och växte på morgonsidan till styf kultje. Oaktadt man, som vanligt, ej hade någon synnerlig lust att i kölden och snöyran rigga upp kälkarna och sätta till segel, voro vi dock så fort som möjligt i färd därmed. I dag skulle vi segla »för kung och land». Kristiansen slöt sig med sin kälke till Sverdrup och mig, och vi riggade upp båda med tältgolfvet till segel. De tre andra slogo sig ihop om sina två kälkar.
.jpg)
(Af A. Bloch.)
De många surrningarna voro ej synnerligt behagliga i kölden, men värre var, att medan vi höllo på därmed, det en stund såg ut som vinden skulle mojna. Lyckligtvis blef det dock ej fallet, och ändtligen voro båda skutorna segelklara. Jag var ytterst ifrig att få se, hur det skulle gå med vår farkost, och om seglet var tillräckligt stort att draga båda kälkarna. Seglet hissades och skotades väl, och det ryckte häftigt till i kälkarna. Men de hade under arbetet blifvit nedsnöade och kommo ej ur fläcken. Det bara ryckte och
