så finna vi: symboliska tecken för solen, grekiska kors, fig. 14, triskele, fig. 15. Å fig. 16 förekommer pentagram, hvilket i gamla tider användes som amulett och ännu som värn mot förtrollning.
Äfven i flera andra museer finnas rikhaltiga samlingar af påskägg, såsom i Museum für österreichische Volkskunde i Wien, hvilket ensamt äger öfver 1,000 st., Mährisches Kunstgewerbemuseum i Brünn och Märkisches Provinzial-Museum i Berlin m. fl.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 11 i filen Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 15. Påskägg från Walakiet, Österrike. Vaterländ. Museum i Olmütz. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 11 i filen Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 16. Påskägg från Nezdemic i Slovakiet. Österrike. Vaterländ. Museum i Olmütz. |
Färgandet af ägg tillgår i Österrike ofta sålunda: målarinnan,
hvilken alltid målar på fri hand, ställer en liten tallrik med vax
öfver en lampa, så att innehållet ständigt hålles flytande, och
uppritar därefter med ett smalt, i vaxet doppadt rör alla de ornament,
som skola förbli hvita på ägget; därefter öfverdrages detta med
saffranfärg, som pålägges endera med blotta fingret eller med en
våt linnelapp, i hvilken litet saffran inbundits. Så snart färgen
torkat, börjas ånyo teckningen med vax, men nu på de ställen,
som skola förbli gula, och sålunda fortgår det, ornament tecknas
efter ornament, tills alla de önskade färgerna anbragts. Till sist
lägges det med vax öfverdragna ägget endera i ett kallnadt afkok
på röd färnbock, eller, om grundfärgen skall bli svart, i vatten,
