Sida:Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
134
LOUISE HAGBERG.

gredelina. En annan brun, något marmorerad färg erhölls genom att binda torra rödlöksskal om äggen och därefter koka dem i kaffesump, fig. 6. Om bondhustrurna i Småland berättar Linné, att de brukade färga sina påskägg gula med björklöf.[1] I Rönnebergs härad i Skåne färgades de gula äfven med ängsskära (Serratula tinctoria) eller ock endast i vanligt »hösmöle», violett och brunt färgades i brun bresilja, ljus- och mörkrödt i färnbock. Ville man ha brokiga ägg, ombundos de med bitar af rödlöksskal, hundkäx eller andra gröna blad.[2] För en 50 å 60 år sedan var det i Gråmanstorps sn i Skåne vanligt att koka äggen gula medelst barken af vildapel, »surskrabba». I Västra Vemmerlöfs sn färgades äggen bruna i bresilja och svarta i med vitriol tillsatt bresilja. Gula färgades de i »smått affall» af hö, som koktes samman, innan äggen lades i. Förr kokades äggen alltid hårda, för att färgen skulle bita i, nu för tiden, då äggfärger mest användas, kokas de merendels lösa.

Portrait placeholder (2.3).svg
Påskägg från Lund NMA.0059079.jpg

I Skåne förekommer äfven »ristade ägg», d. v. s. med en fin knif ristar man blommor, djur eller andra figurer å de färgade äggen.

  1. V. A. H. 1742. R. Dybeck, Runa 1847. S. 26.
  2. E. Wigström, Allmogeseder i Rönnebergs hd i Skåne. Svenska landsmålen XVIII: 2. 1891. S. 17.