120
svensk tolkning af Gabriel Eurén utkom i två delar 1793 och 1794, och om hvilken man i själfva Stockholmsposten läste en utomordentligt berömmande recension. Romanen är en blandning af gråtmild känslosamhet och tvetydig moral och kostade det dåtida släktet otaliga tårar. Många af de senare skådespelens typer påträffar man här. Bramanskan Welly till exempel, naturens dotter, som gör allt hvad hennes hjärta inger henne, faller hvem som helst om halsen och vill gifta sig med hvar och en, är påtagligen förebilden till Gurli uti ”Indianerne i England”.
1798—1800 tjänstgjorde Kotzebue såsom ”hofteaterdiktare” i Wien, men trifdes icke i Tyskland utan återvände till Ryssland. Af okänd anledning blef han emellertid häktad vid gränsen och släpad till Sibirien, men frigafs efter fyra månader. Kejsar Paul gaf honom det vackra lifländska kronogodset Worrohüll i skadeersättning och utnämnde honom till direktör för den tyska hofteater truppen i S:t Petersburg med lysande lönevillkor. Efter kejsarens död begärde han sitt afsked och flyttade till Weimar, där han snart blef oense med Goethe, hvilken han häftigt anföll i en af honom utgifven tidskrift, där han äfven i ryskt intresse oförskräckt predikade hat mot Napoleon. Till lön härför fick han af kejsar Alexander titel af ryskt statsråd och blef efter Napoleons fall rysk generalkonsul i Königsberg. 1816 anställdes han som statsråd i utrikesdepartementet i S:t Petersburg. Redan följande år fick han tillstånd att med bibehållen lön af femtontusen rubel återvända till sitt fädernesland med villkor, att
