FÖRORD
Uppmuntrad af de välvilliga uttalanden, som framstående granskare ägnat första delen af dessa skildringar af vår teaters historia, har jag vågat utgifva ännu en afdelning däraf, omfattande svenska teaterns öden från Gustaf den tredjes död till Karl Johans ankomst till Sverige 1810. I politiskt afseende slutar visserligen det gustavianska tidehvarfvet 1809, men i teaterhistoriskt hänseende gick det året tämligen spårlöst förbi, under det att däremot rätt stora förändringar inträffade under spelåret 1810—1811. Den man, som ägnat mer än ett kvarts sekel åt de kungliga teatrarnas tjänst, frånträdde då sin direktörsbefattning, den afbrutna operaverksamheten återupplifvades af hans efterträdare, och många af de framstående artisterna lämnade vid denna tidpunkt scenen för att ersättas af nya förmågor.
Förre öfverståthållaren, friherre Gustaf Tamm, kaptenen Fritz Sergel å Sponga, bankkassören Fritz Ottergren och filosofie studeranden Bengt Hildebrand ha benäget tillåtit mig återgifva porträtt ur deras samlingar, för hvilken älskvärdhet jag ber dem mottaga mitt varma tack. Till tjänstemännen vid Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Musikaliska akademien, Kungliga operan och Nationalmuseum står jag äfven i förbindelse för det tillmötesgående mig städse af dem visats.
Vivibacka i november 1914.
- Nils Personne.
