166
rövaranförarn fram. Fru Deland, som spelte Hildegard utmärkte sig såväl nu som flera gånger genom sin oskyldiga naivité. Du skulle se henne spela, jag är alldeles intagen af hennes person i denna forntidens dräkt; det språk hon talade, allt tecknade en af flyktade tiders oskyldiga flickor, som, fastän de ej ägde så många partier och kunde sladdra franska, dock gjorde sig älskade genom kvinnans högsta
prydnad, oskulden och ett godt hjärta. Ja, dess aktion var så mästerlig, att jag tviflar, om någon i Sverige kan jämföras med henne. Men detta kan jag ej säga om mamsell Franck, som spelade Johanna. En ful figur, en af débaucher fördärfvad och utmagrad varelse, steg fram att predika dygd, precis som en bock skulle predika återhållsamhet och måttlighet i en sädesåker. Och dessutom hvilka anfäktningar! Du skulle tro, att hon vore alldeles